Tomat- och gurkodlingar i Spanien täcks av plast och nu visar ny forskning att plasten från växthusen läckt ut i Medelhavet. Under 50 år har den plastintensiva odlingen lett till en dramatisk ökning av mikroplaster i vattnet.
Växthusen och odlingarna i Almería i sydöstra Spanien breder ut sig och är täckta av så mycket plast att området getts öknamnet ”the sea of plastic”.
– Almería är unikt i Europa för att det är en av de få mänskliga strukturer som kan ses från rymden för att det är så stort, säger Martin Dahl, forskare i marin ekologi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Höga koncentrationer av mikroplast
Av den totala spanska exporten av grönsaker och frukt producerar växthusodlingarna i Almería ungefär en fjärdedel, eller tre miljoner ton. Enligt Jordbruksverket kommer ungefär hälften av gurkorna och en femtedel av tomaterna som säljs i butiker i Sverige från Spanien.
Den nya forskningen som presenteras visar att den intensiva plastanvändningen i växthusindustrin i Almería har bidragit till ständigt ökade utsläpp av mikroplaster sedan intensifieringen av jordbruket under 1970-talet.
Studien visar på höga koncentrationer av mikroplast som ansamlats i sjögräsbotten och dessa kan potentiellt leda till en spridning av mikroplaster till andra miljöer och djur.
Finns nästan överallt i havet
– Man vet generellt ganska lite om vilka effekter mikroplaster har på miljön, men däremot vet man i dag att plast och mikroplaster förekommer nästan överallt i havet och därför tycker jag att man ska dra öronen åt sig, säger Martin Dahl.
– Historiskt så brukar det vara en viss tidsförskjutning från upptäckten av nya miljögifter till dess att man ser effekter, som exempelvis med PCB och DDT, fortsätter han.
Studien har gjorts av forskare från Stockholms universitet i samarbete med Centre for Advanced Studies of Blanes, Spanish High Council for Scientific Research (CEAB-CSIC), Svenska Miljöinstitutet (IVL) och Södertörns högskola.
Forskningen har framför allt fokuserat på att analysera förekomsten av mikroplaster i så kallade sjögräsängar, som fungerar som filter för kustområden och kan fånga upp partiklar, inklusive mikroplaster, från land som fastnar på bladen eller hamnar på botten.
