Under Trumps sista tid som president togs skyddet av en och en halv miljon hektar skog i Oregon bort. Under tisdagen trädde också beslutet att terrorstämpla huthierna i kraft, vilket riskerar att förvärra krisen i Jemen och leda till att ännu fler civila drabbas av svält, enligt biståndsorganisationer.
Under Donald Trumps tid som president har hans administration tagit bort skyddet av miljontals hektar skog och annan vildmark, skriver tidningen Extrakt.
Bland annat har skyddet av världens största tempererade regnskog, Tongass i Alaska, tagits bort. Tongass har en unik biologisk mångfald och är hem till amerikanska urbefolkningar, enligt en artikel i Washington Post.
I veckan tog man bort ytterligare skydd av skog, det handlar om en och en halv miljon hektar skog i Orgeon – ett av de viktigaste habitaten för den hotade fläckugglan. Förslaget var från början att skogsbruk skulle tillåtas i en mindre del av området. Men nu upphör skyddet i hela området, enligt New York Times.
Beslutet att ta bort skyddet av fläckugglans habitat kommer att överklagas av flera miljöorganisationer, enligt Extrakt.
Omöjliggör biståndsarbetares arbete
Ett annat av Donald Trumps sista beslut handlar om USA:s terrorstämpling av huthierna, en av parterna i Jemens pågående inbördeskrig. Beslutet har fått enhällig kritik från biståndsorganisationer och fredsförhandlare som är engagerade i Jemenkonflikten, enligt DN.
Alan Frisk, biträdande humanitär chef på Rädda Barnen och en av de ledande aktörerna i hjälparbetet i Jemen säger till tidningen att även om det finns fog för att kritisera huthierna, kommer terrorstämplingen innebära att allt ekonomiskt samröre med jemenitiska företag som kan kopplas till rörelsen blir brottsligt.
– Vi är beroende av lokala leverantörer för att få in mat och mediciner i Jemen. Men det amerikanska beslutet förbjuder oss att ha med dem att göra. Det omöjliggör i princip vårt arbete, säger Alan Frisk i DN.
Fredsförhandlingar äventyras
Förutom hotet om att biståndsverksamheten kriminaliseras, innebär terrorbeslutet också att biståndsorganisationernas relation till huthierna riskerar att försämras, enligt DN. Det kan innebär sämre säkerhet, och svårigheter att få inresetillstånd för att nå de svältdrabbade. Dessutom äventyras de pågående fredsförhandlingarna, som leds av FN.
FN betecknar situationen i Jemen som världens värsta humanitära katastrof. 50 000 barn lever under akut hot att dö i svält. Situationen har förvärrats av kriget och av covidpandemin som fått fäste i landet.
