Vattenkraften ska under de närmaste 20 åren få nya moderna miljövillkor. Men är det en rejäl miljöförbättring som är på gång eller är det bara ett spel för gallerierna som vissa hävdar? Och hur kommer det sig att stora och små kraftverksägare påverkas olika av de nya kraven? LFT har pratat med tre personer med helt olika ingångar i frågan om vattenkraftens framtid.  

”Låt sista älven som brusar i vår natur, brusa alltjämt mellan älvar och gran och fur”. Många känner säkert igen den klassiska raden ur Evert Taubes sång ”Änglamark”. Vad färre kanske vet är att Taube även var engagerad i kampen mot vattenkraftens utbyggnad på 1960- och 1970-talet. En fråga som upprörde Evert Taube och många andra var planerna på att bygga kraftverk i Vindelälven. Trycket på regeringen var stort och det slutade med att Vindelälven fredades från utbyggnad. Detta var dock vare sig första eller sista gången som vattenkraften skulle komma att bli omdebatterad.

40 procent av elproduktionen

I dag har Sverige ungefär 2100 kraftverk som tillsammans står för cirka 40 procent av Sveriges totala elproduktion. Tillsammans med kärnkraften är det Sveriges överlägset största energikälla. Av alla kraftverk så kommer dock 94 procent av elproduktionen från de drygt 200 största. De 1000 minsta kraftverken står tillsammans bara för 0,3 procent av produktionen.

Samtidigt som vattenkraften är en helt fossilfri energikälla, och därmed en viktig del av klimatomställningen, så har den stor påverkan på ekosystemen och den biologiska mångfalden. Christer Borg är generalsekreterare för Älvräddarna som bland annat kämpar för att den befintliga vattenkraften ska miljöanpassas och för att stoppa nyutbyggnad.

– Det första som folk tänker på är det här med vandringshinder, att fiskar och organismer inte kan röra sig upp- och nedströms. Det är ett problem förstås, men ett kanske lika stort problem är att sedimenten inte heller kan röra sig fritt, i en normal flod eller älv så är sedimenten en jätteviktig systemfaktor och det förstörs också av vattenkraftsdammarna, säger han.
Han menar också att en älv egentligen är ett enda långt ekosystem, men genom att bygga kraftverk och dammar så fragmentariserar man det till små bitar.

"Som vindsnurror på marken"

Ett annat problem är att många fiskar fastnar och dör i kraftverkens turbiner, det gäller bland annat ålen som har svårt att ta sig igenom. Enligt Naturskyddsföreningen är det vissa år runt 40 procent av alla vandrande ålar som dör eller skadas.

– Skulle man tänka sig vindkraftverk som för skogens invånare motsvarar vad vattenkraften är för fisken då får man tänka sig vindsnurror där spetsarna på rotorbladen inte snurrar 30-40 meter upp i luften utan fem centimeter ovanför marken och dessutom skulle de stå så nära varandra så det skulle inte vara mer än fem centimeter mellan svepytorna, säger Christer Borg.

Han påpekar att de dessutom skulle snurra med fyrahundra varv per minut, inte med 25-27 varv per minut som ett normalt vindkraftverk gör. De som ska passera där kan inte heller gå vid sidan om, de måste gå igenom vindkraftparken. 
– Skulle en älg mot all förmodan klara sig igenom detta så finns det ingen luft på andra sidan, eller det är i alla fall så tunn luft att de inte överlever. Om du föreställer dig det så börjar du närma dig en bild av vad organismerna i vattnet råkar ut för om det är storskalig vattenkraft, fortsätter han.

Christer Borg hävdar även att den småskaliga vattenkraften inte är mycket bättre än den storskaliga, den kan till och med vara sämre. 
– Ordet småskaligt brukar ofta ha en positiv betydelse i miljösammanhang men i fallet med vattenkraft så är det tyvärr inte så. Det är i princip samma bekymmer som med den storskaliga, fast allt är i mindre skala eftersom de är i små åar. Men den ekologiska skadan är ju lika stor i den lilla som i den stora ån.

Ny nationell plan

Trots att vattenkraften är en så viktig del av Sveriges elförsörjning så har den saknat moderna miljökrav. Många kraftverk saknar helt tillstånd och det är svårt att miljöpröva dem eftersom man kan bli tvungen att tolka domar eller privilegiebrev som är flera hundra år gamla. Det här är dock på väg att ändras. I juli förra året fattade regeringen beslut om en nationell plan som ska skapa ordning och reda i lagstiftningen. Målet är också att den ska leda till största möjliga nytta för vattenmiljön och samtidigt garantera en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Under åren 2022-2037 kommer samtliga kraftverk i Sverige att omprövas enligt den nationella planen. Detta kan få stor påverkan, inte minst på de små kraftverksägarna som nu befarar att de kanske kan bli tvungna att riva ut sina kraftverk.

Thomas Sandberg är ordförande i Svenska Vattenkraftsföreningen, som samlar de småskaliga vattenkraftsägarna i Sverige. Han är en av många som är starkt kritiska till implementeringen av den nya planen.  
– Den nationella planen är ett spel för gallerierna. Vi vattenkraftägare är nästan undantagslöst miljömänniskor som jobbar för att förbättra vattenmiljön på olika sätt. Vi har absolut inget emot miljöförbättrande åtgärder, men det är inte fråga om det, det man vill göra är att riva ut dammar och kraftverk oavsett om det skapar biologisk nytta eller skada.

Han säger också att det kan finnas enstaka dammar och kraftverk som kan behöva rivas ut men att det inte rör sig om mer än en till två procent. Trots att politikerna säger sig vilja värna vattenkraften så hävdar han att det bland handläggarna på länsstyrelserna, som ansvarar för  tillsynen av kraftverken, och på Havs- och vattenmyndigheten finns ett starkt motstånd mot vattenkraft och att de hellre ställer krav på utrivning än på miljöförbättrande åtgärder.

"Fritt fram för utrivning"

Thomas Sandberg säger också att det i EU:s direktiv finns en skrivning om att kraven på god ekologisk status sänks om det rör sig om kraftigt modifierade vatten, vilket han menar att åarna och älvarna borde omfattas av.
– Vattenmyndigheterna fattar beslut om miljökvalitetsnormer och där lägger man fram att de ska ha god ekologisk status. Uppfyller man inte de kraven finns det inga begränsningar för vad de kan kräva utan det är fritt fram för utrivning. Och det här beslutet går inte att överklaga. Det betyder att myndigheterna på väldigt lösa grunder kan fatta beslut om miljökvalitetsnormer, säger han.

Enligt Thomas Sandberg är vattenkraftens miljöproblem inte alls så stora som Christer Borg hävdar.
– Alla dammar och kraftverk påverkar givetvis ekosystemen. Men vi får inte glömma att många av de här dammarna är månghundraåriga och då tycker vi det är rimligt att man beaktar de nya ekosystem som har utvecklats.

Han berättar att han själv har tre kraftverk i Småland och att han i genomsnitt brukar hitta en till två fiskar om året som har fastnat i gallret. 
– Gallren måste finnas, och de finns genomgående. Men för ålens skull och annan fisk är det också viktigt att ha flyktvägar vid vattengallret så att de kan simma åt sidan när det behövs.

"Kortsluter länsstyrelsernas tillsyn"

Även Christer Borg är kritisk mot den nationella planen, men av helt andra orsaker än Thomas Sandberg. 
– Det mest negativa med planen är att från 2022 till 2037 så har man kortslutit länsstyrelsernas tillsyn av kraftverken. Om du har ett kraftverk som du satte upp för bara tio år sedan utan något tillstånd så får du, enligt vägledande domar från Mark- och miljööverdomstolen, fortsätta bedriva det tills de har prövats enligt den nationella planen. Det har skapat en vilda västern-situation. Något av det viktigaste i miljöbalken är myndigheternas tillsynsuppgift. Nu får de inte göra det under många år, det är som om polisen inte skulle få göra några hastighetskontroller under femton år.

En annan kritik mot planen som Christer Borg lyfter är att man har gjort ett undantag för den storskaliga vattenkraften. Regeringens målsättning är att de nya miljökraven inte ska medföra att elproduktionen minskar med mer än 2,3 procent eller 1,5 terrawattimme.

I ett inslag i Vetenskapsradions program Klotet som sändes i höstas så säger Johan Kling, avdelningschef på Havs- och vattenmyndigheten, att han tror att produktionen skulle minska med så mycket som 30 procent om samma krav ställdes på de stora bolagen som på de små vattenkraftsägarna.

Vattenfall positiva

Vattenfall är en av de största ägarna av vattenkraft i Sverige. Christer Ljunggren som är vd för deras vattenkraftsverksamhet har till skillnad från Christer Borg och Thomas Sandberg bara positiva saker att säga om den nya nationella planen. 
– Vi har lagt ner mycket tid på att få till en nationell plan och vi tycker innehållet i den ser bra ut. Nu kommer vi tillsammans med branschkollegor och myndigheter att jobba för dess implementering, säger han.

Han menar också att det återstår att se vilka eventuella miljöanpassningar som kan komma att ske av de storskaliga kraftverken.

– När man ska genomföra miljöåtgärder, så ska man genomföra dem där man verkligen har möjlighet att uppnå en förbättring. Det är också en avvägning mellan miljöintresset och energiintresset som ska ske. I de stora kraftproducerande älvarna i Sverige så är värdet för eventuellt förlorad produktion väldigt stort. Så för stora älvar kan det innebära att den förlusten blir för stor för att det ska vara rimligt att genomföra eventuella miljöåtgärder, säger han och fortsätter:

– Men vi ska inte heller glömma att det kanske är i de små kraftverken som det är lättast att uppnå bra, miljöförbättrande åtgärder. För i de stora älvarna så är kraftverken redan väldigt, eller till och med fullt, utbyggda. Så även om du går in och gör en förändring som en fisktrappa eller omlöp så finns inga förutsättningar för en bra fortplantning, och då är det ju inte meningsfullt att genomföra åtgärden.

Christer Ljunggren menar också att Vattenfall redan i dag gör miljöåtgärder där det är möjligt och där det inte är alltför produktionspåverkande. 
– Det kan handla om att se till att biflödena som rinner in i en stor älv har konnektivitet med älven året runt så att fisken kan vandra upp för att leka.

Kan du ändå förstå att det upplevs som orättvist av de små kraftverksägarna som kanske har drivit kraftverken i flera generationer och nu måste lägga ner, medan ni kanske slipper undan?

– Jag kan givetvis förstå deras oro. Men det handlar inte om att slippa undan, det handlar om att genomföra åtgärder där det får en effekt. Situationen är som den är. Det är ett nationellt åtagande och vi ska genomföra åtgärderna där de gör bäst nytta för Sverige.

Vattenkraftens miljöfond

Samtidigt som mycket talar för att det är de små kraftverken som kommer att få genomgå de största förändringarna så kommer de större bolagen att stå för en stor del av finansieringen. De åtta största vattenkraftsföretagen i Sverige har nämligen gått samman och bildat Vattenkraftens Miljöfond som kommer att bekosta 85 procent av de miljörelaterade åtgärderna och 95 procent av produktionsförlusterna. Det gäller även om kraftverken måste rivas. Men för Thomas Sandberg är det en klen tröst.

– Ekonomin är förstås viktig och vi har ett gott samarbete med Vattenkraftens miljöfond. Men ställs du inför utrivningskrav så är det det som gäller. Den ekonomiska ersättningen uppväger inte den häxjakt som myndigheterna bedriver på den småskaliga vattenkraften.

Kulturhistoriska värden

En anledning till att vilja bevara den småskaliga vattenkraften kan också vara att den har långa traditioner och att äldre kraftverk kan ha ett kulturhistoriskt värde. Christer Borg på Älvräddarna säger att han själv tycker det är viktigt att bevara äldre kulturmiljöer och har förståelse för det argumentet. Men samtidigt menar han att detta gäller långt ifrån alla kraftverk och att man i många fall kan riva dammen men bevara själva kraftverksbygget.

– Det här är en skrämselpropaganda från många som kanske inte har förstått skillnaden mellan kulturmiljö och affektionsvärde, säger han.

Han menar också att det är extremt olönsamt att driva ett småskaligt vattenkraftverk och att detta borde vara skäl nog för många att lägga ner.

– Jag har träffat ett trettiotal småskaliga kraftverksägare och det är hittills bara en som har sagt till mig att han vill behålla sitt verk. För honom var det en dröm att driva ett kraftverk som en hobby, men de allra flesta tror vi kommer avveckla frivilligt med ekonomisk ersättning från Vattenkraftens miljöfond och det tycker vi förstås är jättebra.

Motstridiga åsikter

Åsikterna går isär och många intressen står mot varandra. När det gäller miljö- och klimatfrågan är vattenkraften alltså viktig ur klimatsynpunkt samtidigt som den i många fall har en negativ påverkan på vattenmiljön och den biologiska mångfalden. Älvräddarnas mål är att all vattenkraft så småningom ska avvecklas och ersättas av andra miljövänliga energikällor. Men hur lång tid det kan ta är svårt att sia om. Inte ens Christer Borg tror att det är rimligt eller önskvärt att avveckla all vattenkraft i dag. 
– När det gäller den storskaliga vattenkraften så dröjer det kanske mellan 25 och 50 år innan vi kan avveckla den, om vi löser lagringen av energi och satsar på alternativa energikällor. Men den småskaliga anser jag att vi kan plocka bort redan nu.

Hur det blir återstår att se, men klart är i alla fall att vattenkraften återigen har blivit en het fråga och att älvstridernas tid kanske ännu inte är förbi.