Minst 19 000 familjer i orten Pampore i södra Kashmir lever på att samla in saffranskrokusens dyrbara pistiller. Men nu hotas odlarnas försörjning av de många nya cementfabriker som har byggts i området.

Den 36-årige saffransodlaren Mubeen Yasin går över ett fält där mängder av väldoftande saffranskrokusar växer. Han oroar sig över att de vackra omgivningarna snart kommer att vara försvunna.

– De planerar för en massiv industrialisering i Kashmir. Ett fåtal cementfabriker har haft förödande effekter för saffranet – då kan man bara tänka sig vad som kommer att hända om hundratals fler industrier skulle anläggas här, säger Mubeen Yasin till IPS.

Orten är känd för sina blommor och brukar kallas för ”saffranstaden”, eftersom det är en av få platser i världen där saffranskrokusen fortfarande växer. Blommans torkade pistiller används för att tillverka världens dyraste krydda. Det höga priset på saffran hänger samman med att produktionen kräver stora arbetsinsatser både före och efter skörden.

Men produktionen här i Pampore är hotad. Under det senaste decenniet har allt fler cementfabriker anlagts i området och forskaren Fayaz Ahmad Dar har gjort en studie som visar att skördarna har minskat kraftigt för de saffransodlingar som ligger i närheten. Det beror på att fabrikerna förorsakar föroreningar och sprider ett damm som är mycket skadligt för blommorna.

Och eftersom många av de nya fabrikerna har byggts nära saffransodlingar har effekterna blivit stora, konstaterar Fayaz Ahmad Dar.

Nya riktlinjer

Kashmir var fram till 2019 den enda indiska delstaten som hade särskild status och ett begränsat självstyre. Det innebar bland annat att endast permanenta invånare i den omtvistade delstaten hade rätt att sälja och köpa mark och fastigheter.

Förra hösten meddelade dock centralregeringen införandet av nya riktlinjer, som innebär att alla indiska medborgare får rätt att investera i mark och egendomar i Kashmir.

Strax därpå meddelade regeringen att stora markområden i delstaten tilldelats departementet för industri och inhemsk handel, i syfte att uppmuntra till nya investeringar och arbetstillfällen i regionen.

Detta fick en allians av separatistiska grupper som kräver ett slut på det indiska styret av Kashmir att utlysa en dagslång strejk. Enligt alliansen är regeringens egentliga mål med åtgärderna att förändra befolkningssammansättningen i regionen, där en stor majoritet är muslimer.

Centralmakten hävdar dock att syftet med förändringarna är att driva på den ekonomiska utvecklingen i Kashmir och regeringen uppger att inga åkermarker kommer att beröras.

Fara för vattenresurserna

Tavseef Mairaj Shah kommer från Kashmir men är verksam vid institutet för vattenfrågor vid Hamburgs tekniska universitet. Han menar att de nya reglerna riskerar att slå hårt mot regionens livsmedelsproduktion.

– Matproduktionen är redan utsatt för påfrestningar på grund av förändrad markanvändning, vattenbrist och extrema väderfenomen, säger Tavseef Mairaj Shah.

Enligt honom har redan andelen mark som används för odlingar av mat minskat drastiskt på senare år i Kashmir.

– Nu när äganderätten av mark öppnas för de stora industrierna kommer detta att förvärras ytterligare – vilket kommer att leda till ett beroende av externa aktörer för tillgången på mat, säger han till IPS.

En annan fara är enligt Tavseef Mairaj Shah att de vattenresurser som är så viktiga för jordbruket kommer att drabbas hårt av ökande föroreningar.

– Redan nu syns effekterna av det icke-industriella avfallet i våra floder och sjöar, på grund av den bristande sophanteringen. Att hantera industriella utsläpp på en plats som Kashmir skulle bli en övermäktig uppgift.

”Effekterna kan bli katastrofala”

Miljöorganisationer och lokala experter befarar också att de nya reglerna kommer att få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden i Kashmir. Nästan en femtedel av regionen täcks i dag av täta skogar, och här finns också ett stort antal vattendrag och stora glaciärer.

Miljöexperten Arshid Jahangir vid Kashmirs universitet säger till IPS att uppförandet av storskaliga industrier och en snabb inflyttning skulle få stora miljökonsekvenser.

– Det kommer att krävas många nya tegel- och cementfabriker för att få fram material till den nya infrastrukturen. Du kan ju bara tänka dig vilka utsläpp det kommer att förorsaka i en region som är omgiven av berg och helt saknar kust. Effekterna kan bli katastrofala, säger Arshid Jahangir.

Indira Gandhi motsatte sig planerna

Professor Nisar Ali, en av Kashmirs främsta ekonomer, säger att delstaten inte är en lämplig plats för en snabb och drastisk urbanisering och industrialisering. Han minns när Indiens dåvarande premiärminister Indira Gandhi besökte Kashmir 1973:

– Hon reste tillsammans med sin finansminister, som vid ett offentligt möte lanserade en plan på att bygga jättelika industrier i Kashmirdalen. Han blev dock snabbt avvisad av Indira Gandhi själv, som sade att det natursköna och ekologiskt sköra Kashmir aldrig skulle utsättas för utbyggnaden av storskaliga industrier, säger Nisar Ali till IPS.

Han konstaterar att situationen dock tycks ha förändrats helt knappa 40 år senare.

– Nu verkar det som att regeringen inte längre bryr sig om de miljömässiga effekterna av de beslut man fattar.