– Sammantaget ser vi en utveckling med bestående eller ökade hälsoklyftor där personer med högre inkomst eller längre utbildning generellt har bättre hälsa än personer med lägre inkomst eller kortare utbildning, säger Kinza Degerlund Maldi, studiens huvudförfattare i ett pressmeddelande.

Det nya med studien är att man har tagit med olika typer av ohälsa i jämförelse med både inkomst och utbildning, istället för att som i tidigare forskning bara titta på en hälsoindikator och en specifik social eller ekonomisk faktor.

Bland annat tittade forskarna  på hälsoindikatorer som övervikt, diabetes, stress, depression, rökning och fysisk inaktivitet och jämförde åren 2006, 2010 och 2014.

Ingen unik situation för norra Sverige

Långvarig sjukdom var cirka 20 procent högre bland kvinnor inom gruppen med lägst inkomst jämfört med dem med högst inkomst år 2014. Skillnaden mellan grupper med kortast respektive längst utbildning var 7 procent.

Bland män var depression 23 procent vanligare hos dem med lägst respektive högst inkomst, medan skillnaderna i depression mellan utbildningsgrupper bara var 2 procent.

– Det finns knappast anledning att anta att situationen om ökade hälsoklyftor är unik för bara norra Sverige. Resultaten understryker därför betydelsen av att åtgärder sätts in för att minska ojämlikheterna i hälsa i första hand i det område vi har undersökt, men mest troligt i hela landet, säger Frida Jonsson vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa och medförfattare till studien.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal for Equity in Health.