Ett teleskop på Hawaii har tagit de mest detaljerade bilderna av solen någonsin. Bilderna avslöjar bland annat att dess yta är kornig, där varje ”litet” gryn har en yta motsvarande Frankrikes.
Varför är solens atmosfär mycket hetare än dess yta? Vad är det som driver solens magnetiska aktivitet i cykler om elva år? Och hur fungerar solvinden?
Det finns fortfarande många frågetecken kring vår närmaste stjärna: solen.
Nu har ett teleskop på ön Maui på Hawaii i Stilla Havet tagit de mest högupplösta bilderna av solen någonsin.
Enorma gryn
– Detta är extremt spännande. Med de här bilderna kan vi se solen som aldrig tidigare, säger Thomas Rimmele, astronom och projektledare, till Scientific American.
Bilderna avslöjar bland annat att solens yta är grynig, som om den vore täckt av små guldkorn. Eller förresten, så särskilt små är de inte, eftersom varje korn ungefär är av samma storlek som Frankrike.
– Det som vi tidigare trodde var en enstaka ljuspunkt, en enda struktur, bryts nu upp i mängder av mindre strukturer, säger Thomas Rimmele.
Solteleskopet Daniel K. Inouye (DKIST) har en fyra meter stor spegel, vilket ger en dubbelt så hög upplösning som det näst bästa solteleskopet har.
Två farkoster
Enligt Thomas Rimmele är dock detta bara början av vårt utforskande av solen. För snart ska två rymdfarkoster komma ännu närmare. Den ena, Nasa:s Parker Solar Probe, har redan skjutits iväg. Tanken med denna farkost är att komma så nära att bara fyra procent av avståndet mellan solen och jorden återstår, det vill säga på 0,04 astronomiska enheter (AU) från solen.
Den andra farkosten är konstruerad av den Europeiska rymdstyrelsen ESA och är planerad att lyfta från Cape Canaveral i Florida, USA, den 7 februari.
Denna farkost, Solar Orbiter, kommer ”bara” att komma på 0,28 AU från solen, men kommer å andra sidan att ta de första bilderna av solens poler.
Vår närmaste stjärna
Solen är vår närmsta stjärna och den himlakropp planeterna kretsar kring. Mätt tvärs över är solen över hundra gånger så stor som jorden.
Liksom andra stjärnor är den ett hett klot av gas, mest väte. Solens yta, som kallas fotosfären, är alltså ingen markyta, utan ett gasskikt. Fotosfären är den undre gränsen för hur långt in vi kan se i solen.
Temperaturen längst inne i solen är 15 miljoner grader. Att solen inte svalnar beror på att det pågår kärnreaktioner där inne. Väte omvandlas till helium samtidigt som enorma mängder energi frigörs. Solen har lyst i cirka fem miljarder år och väntas lysa ungefär lika längre till. Solen är alltså en stjärna i yngre medelåldern.
Källa: Nationalencyklopedin
