Natten mot den 17:e november tog sig någon in genom ett fönster på Lindbloms gård i skånska Kivik och tände, enligt Leif Lindbloms misstankar, eld på ett insektsnät. Branden spred sig snabbt till alla fyra byggnaderna och allt gick förlorat – fröer, kamerautrustning, datorer, maskiner, fröräknare, en nykonstruerad packningsmaskin.

Leif Lindblom, som inte var på plats när katastrofen skedde, beskriver chocken när han kom tillbaka och såg hur hela hans livsverk gått upp i rök.

– Området är fortfarande avspärrat. Flera gånger har jag tänkt på vad som hade kunnat hända om jag hade varit där. Jag hade inte tänkt på att det jag höll på med skulle vara farligt men uppenbarligen måste man skydda sig.

Händelsen har rubricerats som misstänkt mordbrand och Leif Lindblom tror att det finns ett samband mellan branden och de hårdare kraven från EU som väntade – något vi ska återkomma till.

Ville erbjuda ett alternativ

Men först lite bakgrund. Lindbloms hade fram till branden Nordens största sortiment av ekologiska fröer. De startade sin verksamhet under tidigt 80-tal för att erbjuda ett alternativ för dem som ville odla ekologiskt yrkesmässigt.

Under 90-talet kämpade de mot stora företag som dominerade frömarknaden. Det dök upp alltfler hybrider (korsning mellan olika arter som oftast är sterila och inte lämnar några frön) och många frösorter som var anpassade till nordiskt klimat försvann.

– Det var en tråkig tid att vara fröhandlare. Det nordiska klimatet är unikt. Några menar att man kan använda amerikanska sorter, men de är anpassade för långt sydligare breddgrader, om än med ganska kort växtsäsong.

Lindbloms köpte in frösorter från Holland, Tyskland och Danmark men provodlade också varje år utanför Kivik på Österlen för att försäkra sig om att de sorter de sålde fungerade bra. De hade trofasta kunder, inte sällan biodynamiska odlare som hade ett grundläggande ekologiskt tänk och som, trots dyrare priser, var villiga att köpa.

Gården i Kivik köptes 1994 och därifrån har verksamheten under åren utvecklats till ett av Europas största sortiment för ekofröer till grönsaksodlare. Jordbruksverkets databas över ekologiska frösorter i Sverige utgjordes innan branden till 74 procent av frösorter från Lindbloms.

Leif Lindblom anser att Jordbruksverkets regler under åren motarbetat hans verksamhet. I många andra EU-länder och Nordamerika använder de flesta ekoodlarna eköfröer. Men i Sverige, menar han, är det snarare undantag – även om EU:s regelverk för ekologisk produktion säger att ekoodlare ska använda sig av ekofröer.

– I Sverige kan en ekologisk odlare använda bara konventionellt frö och ändå bli eko-certifierad. I inget annat EU-land är reglerna som i Sverige, säger Leif Lindblom.

Anledningen till att ekologiska grönsaksodlare idag i princip fritt kan använda konventionella fröer är, enligt Elisabeth Ögren, rådgivare i ekologisk produktion på Jordbruksverket, att det inte finns ett tillräckligt stort sortiment med ekologiska fröer för grönsaker.

– Vi har ett land som är långt med väldigt olika förutsättningar. Det betyder att odlarna har skiftande krav på vad de behöver för sorter. I dagsläget finns inte tillräckligt många sorter som täcker in deras önskemål och behov.

EU kräver förändringar

Men från EU väntar alltså beslut som kommer att kräva förändring. Från och med 2021 föreslår Kommissionen att Jordbruksverket inte längre ska kunna ge generell dispens för användning av icke-ekologiskt utsäde.

Två dagar före branden skickade Jordbruksverket ut information om att förändringar var på gång. Dessa förändringar skulle diskuteras på ett möte med Jordbruksverkets referensgrupp för trädgårdsutsäde den 20 november. Den 17 november brann Lindbloms hela lager upp. På mötet beslutades att Jordbruksverket inte kommer att göra några förändringar utan fortsätta med generell dispans till ekoodlarna.

– I och med att tre fjärdedelar av frösorterna försvann hamnade vi på samma läge som tidigare. Det fanns cirka 400 sorter anmälda i databasen och merparten försvann. Det är oerhört tragiskt. Lindbloms har betytt jättemycket för utvecklingen av det ekologiska utsädet i Sverige, säger Elisabeth Ögren.

Leif Lindblom känner sig ganska säker på att finns ett samband mellan branden och de planerade förändringarna.

– Det verkar märkligt om det inte skulle finnas det. Vi hade mer än 400 sorter, det var uppenbart att det nu fanns ett stort sortiment. Det är en ganska obehaglig situation.

Elisabeth Ögren medger att det i nuläget kommer att bli svårt, om inte omöjligt, att implementera Kommissionens förslag om skärpningar till år 2021.

– Finns det inte tillräckligt med fröer kan vi inte tvinga odlarna att köpa fröer som absolut inte passar där de befinner sig.

För dyrt med ekologiska fröer

Bengt Nilsson driver gården Tångagård utanför Falkenberg tillsammans med sin hustru Catharina och sonen Ivar. De odlar ekologiska, Krav-certifierade grönsaker och är framförallt specialiserade på potatis, rotfrukter, kål och lök som de säljer till torghandlare, Rekoring, storkök och grossister runtom i landet.

Större delen av deras utsäde är icke-ekologiskt. Under 2019 användes ekologiskt utsäde endast till rödlöken, dvs 7-8 procent av den totala jordbruksarealen, vilket motsvarade 15 procent av utsädeskostnaden det året.

Den största anledningen till att han inte köper mer ekologiska fröer är att det blir för dyrt.

– Varje år köper jag utsäde för en halv miljon kronor. Ska jag köpa ekologiskt blir det dubbelt så dyrt, pengar vi inte kan hämta hem på marknaden när vi säljer. Jag skulle gärna ha ekologiska fröer men företaget måste ju kunna leva också, säger han.

Kvalitén på ekologiska fröer är inte heller alltid är densamma, menar han.

– Fröfirman kan säga att de har en ny bra sort men den kanske inte fungerar just för mig. De är ju försäljare och jag är producent. De får sina fröer från Holland och vet inte alltid hur de funkar. Det kan ju bli katastrof om sorten inte passar för mina jordar.

Konsumentens förtroende viktigt

För över 15 år sedan provade han en dansk, ekologisk sättlök eftersom Jordbruksverket det året krävde att de som ville odla den sorten skulle använda ekologiskt utsäde.

– Vi fick in vitmögel av utsädet. Löken ruttnade och smittan försvinner inte på 30 år, så den delen av min åker blev helt förstörd.

Samtidigt, menar han, är det viktigt att ha kvar förtroendet hos konsumenten.

– De som köper Krav-märkta grönsaker för hälsans skulle bryr sig nog inte så mycket om var utsädet kommer ifrån. Men de som bryr sig om ideologi och miljö tycker nog att även fröna ska vara ekologiska.

Bengt Nilsson är kritisk till Kommissionens förslag om att ekoodlare inte längre ska ges generell dispans för användning av icke-ekologiskt utsäde, eftersom det kommer att leda till att han måste höja priset på sina grönsaker.

– Blir det för dyrt kanske konsumenten slutar att välja ekologiskt, och istället väljer närodlat till exempel. Det handlar om huruvida man vill att ekologiskt ska vara tillgängligt för en större grupp människor eller inte.

"Allt känns väldigt tungt"

Även Elisabeth Ögren på Jordbruksverket är kritisk till Kommissionens förslag, eftersom hon tror att det kan leda till en minskning av den ekologiska odlingen i Sverige.

– Det finns helt enkelt inte tillräckligt många lämpliga fröer. Dessutom kommer det att innebära en hel del administration för odlare och lantbrukare.

Det positiva, menar hon, skulle vara att fröfirmorna förhoppningsvis anmäler alla de ekosorter de har till databasen – till skillnad från idag.

Leif Lindblom menar dock att anledningen till att många väljer att inte introducera fler ekosorter på den svenska marknaden beror på den politik som förts i Sverige och av Jordbruksverket.

Under de månader som gått sedan branden har han funderat på om han ska börja samla ihop ett sortiment igen, något som kommer ta tid.

– Allt känns väldigt tungt, framtiden är oviss. Jag hade aldrig kunnat tänka mig en sådan här situation, säger han.

Några dagar efter vår intervju meddelar Leif Lindblom att han bestämt sig för att lägga ned verksamheten.

Läs även intervjun med Sivert Stiernebro från Runåbergs fröer.