Världsnaturfonden (WWF) har kartlagt läget för de 25 svenska landskapsdjuren. Det ser positivt ut för två tredjedelar. 17 har livskraftiga bestånd medan åtta står på Artdatabankens rödlista, där fyra av dem är hotade.

Ola Jennersten, senior naturvårdsexpert på WWF, förklarar att eftersom det inte är en slumpvis mängd svenska djur som är kartlagda, så går det inte att använda undersökningen som en indikator i allmänhet.

– Men det har ett värde för de här djuren, det är många som mår bra. På 1980-talet fanns det knappt några stora rovdjur i Sverige. Jag trodde exempelvis aldrig att jag själv skulle få se ett lodjur.

– Nu är det främst jakt, både laglig och illegal, som är ett hot mot vargar och lodjur, säger han.

Miljögifter

När djuren röstades fram för 32 år sedan var det många som levde på gränsen till följd av miljögifter.

– Havsörnen sköts väldigt hårt, när de fridlystes började de komma tillbaka igen. Men då var det miljögifterna som gjorde att de gick i backen. Tack vare naturvårdare som stödutfodrade havsörnar med ren mat och som skyddade dem när de häckade så är de nu tillbaka och är lika framgångsrika som innan 1980-talet, säger Ola Jennersten.

Människor

Även om det är människan som ställt till det för många av djuren så är det också människan som gjort att de kommer tillbaka.

– Uttern är fortfarande kvar på Artdatabankens rödlista, men de blir allt vanligare. Man har exempelvis byggt undergångar i luften, under broar, så att de inte blir påkörda av bilar när de tar sig över vattendrag. Det händer saker och det är kul, säger Ola Jennersten.