EU-kommissionen lade i tisdags fram sitt förslag om hur man vill skapa en ”rättvis omställningsmekanism” för att hjälpa särskilt sårbara områden med klimatförändringarna.

Det handlar om drygt 100 miljarder euro – drygt en biljon svenska kronor – som ska plockas fram till att hitta nya arbetstillfällen, skola om arbetskraft och även rent konkret städa upp i regioner som just nu domineras av exempelvis kolkraft eller utsläppstunga industrier.

Offentligt och privat

Kommissionens beräkningar bygger på att 7,5 miljarder euro ska tas från EU-budgeten och därefter först fyrdubblas med hjälp av andra EU-stöd och nationella bidrag och sedan tredubblas ytterligare tack vare privata investeringar.

Liknande metoder användes för den stora tillväxtfond – Junckerplanen – som sedan 2014 mobiliserat runt 500 miljarder euro i investeringar runt om i Europa utgående från drygt 20 miljarder i budgetmedel.

Även hur mycket varje land beräknas få tillgång till har nu offentliggjorts.

Summorna beror på bland annat utsläppsnivåer och hur stor del av arbetskraften som jobbar i exempelvis kolgruvor. För svensk del landar kommissionens beräkningar på 60,7 miljoner euro, som i slutändan ska förvandlas till 995 miljoner – drygt tio miljarder svenska kronor.

Mest till Polen

Det är ändå en struntsumma jämfört med framför allt Polen som väntas få ungefär 30 gånger så mycket – 2 000 miljarder euro.

Till stor glädje i Warszawa.

– Förståelsen för vår situation är väldigt goda nyheter för Polen, säger premiärminister Mateusz Morawiecki på en presskonferens enligt nyhetsbyrån Reuters.

Näst mest föreslås gå till Tyskland följt av Rumänien, Tjeckien och Bulgarien.