Myndigheternas åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19 infördes i början av mars. I en studie som genomförts på uppdrag av Polismyndigheten jämfördes åtta olika brottskategorier veckovis och brottsutvecklingen följdes till slutet av maj.

– Vi såg att antalet misshandelsfall, både inomhus och utomhus, och inbrott, minskade under perioden med ungefär 10–20 procent. Det som verkligen stack ut var fickstölder som minskade med hela 60 procent. Att människors rörelsemönster och rutiner förändrats på grund av pandemin kan vara en förklaring, säger Manne Gerell, forskare vid Malmö universitet, som jobbat med kartläggningen i ett pressmeddelande.

Samtidigt finns det områden som inte verkar ha påverkats av pandemin. Antalet personrån och narkotikabrott ligger på ungefär samma nivå som innan.

Ekonomisk nedgång grogrund för problem

Grövre våld som skottlossningar ingick inte i studien men där pekar statistiken snarare mot en ökning. Fram till och med november 2020 förekom det 339 skottlossningar med 42 döda, medan motsvarande för 2019 var 297 skottlossningar och 32 döda.

– Det finns inga säkra studier om pandemins påverkan på gängvåld eftersom det krävs längre uppföljningsperioder för att kunna dra några säkra slutsatser. Dock finns det amerikanska studier som pekar mot liknande tendenser med en ökning av till exempel mord och skottlossningar.

Vilka de långsiktiga konsekvenserna av pandemin blir återstår att se. Den kraftiga ekonomiska nedgång som följt i krisens spår kan på sikt komma att visa sig i brottsstatistiken, enligt Manne Gerell.

– Vi ser redan idag allvarliga problem med gängvåld och annan brottslighet med tydlig koppling till utsatta områden. När många förlorar sina arbeten och kommuner måste spara pengar så är risken stor att det är just dessa områden som drabbas hårdast. Det kan bli en grogrund för ännu större problem i framtiden. Därför är det viktigt att samhället gör satsningar för att motverka den utvecklingen, säger Manne Gerell.