Mångfalden i svensk reklam har ökat, delvis som en konsekvens av flyktingvågen 2015. Men icke-vita har ofta bakgrundsroller utan repliker. Det visar en ny studie från Malmö universitet och Lunds universitet.
– Vi kan se i absoluta siffror att det blir mer mångfald. Men det blir inte mindre tokenism, det vill säga symboliska handlingar för att uppfylla vissa krav, för det, säger Sofia Ulver, docent vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet i ett pressmeddelande.
– Å ena sidan ser vi i reklamen att det blir mer relationer mellan icke-vita och vita, och det är positivt på många sätt. Men vi ser också väldigt mycket representation som bara är där, fortsätter hon.
Forskarna har analyserat 676 svenska reklamfilmer från 2008 till 2017. Ungefär en fjärdedel av reklamfilmerna hade minst en icke-vit person med. Studien visar också på en ökning av icke-vit representation över tid.
Icke-vita i bakgrunden
År 2016, efter den stora flyktingvågen, hade hela hälften av de analyserade reklamfilmerna minst en icke-vit skådespelare med. Men väldigt få av filmerna 2016 hade en icke-vit i huvudrollen, det handlar om ungefär var sjunde film.
Studien visar även att personer med asiatiskt utseende sällan, i de få fall där de ens förekommer, interagerar med den vita majoriteten. Svarta interagerar däremot med samhället på ett annat sätt, genom att till exempel vara i parrelation med vita.
Även det studien kallar ”etniskt tvetydiga” personer är överrepresenterade i svensk reklam.
– Det är svårt att prata representation i Sverige då allt ska vara färgblint. Man ska inte peka finger på varifrån en person kommer, utan bara uppfatta reklamfilmen som präglad av mångfald, säger Sayaka Osanami Törngren, docent vid Malmö universitet.
