Om det fanns fler småskaliga skogsbruksföretag som arbetade med häst och hyggesfria metoder skulle fler skogsägare välja det som ett alternativ. Det tror Jonas Nordlund, 38, på Backfors gård i Västerbotten. Han driver tillsammans med sin fru Elin Nordlund, 37, gården utanför Umeå. De tar på sig lokala skogsjobb med sina hästar och använder oftast hyggesfria metoder. Jonas berättar att intresset har ökat och att de nu är fullbokade upp till ett och halvt år framåt.

– Vi märker att det finns fler och fler markägare som ser mer till den biologiska mångfalden och att djur och natur ska må bra, än till de sista kronorna och örena. Det tycker jag är fantastiskt. Jag tror vi har en förändring i samhället i stort, säger han.

Hyggesfritt skogsbruk

Hyggesfritt skogsbruk innebär att ta ner träd utan att kalavverka. I motsats till trakthyggesbruk, som kalhuggning också kallas, är målet att den brukade skogen ska efterlikna en naturlig skog. Metoden som Jonas Nordlund oftast arbetar med är blädning. Det är en gallring där skogen efter avverkning fortfarande har träd i olika storlekar. I en blädning tar man ofta några av de största träden varje gång. Att använda häst vid blädning passar speciellt bra, tycker Jonas.

– Om man jobbar i en blädning med maskiner måste de vara stora för att klara av att lyfta träden man tar ned, vilket innebär att det blir breda körvägar i skogen. Med häst behöver man egentligen inte några vägar utan kan ändå få ut träden, säger han.

En vanlig arbetsvecka ute i skogen börjar med att de tar ned träd med motorsåg. De jobbar oftast lokalt i en skog inom några mils avstånd från deras gård. Det är en fördel i nästa steg, då de inte vill använda hästtransport utan att hästarna ska ta sig till skogen av egen kraft.

– Vi vill arbeta fossilfritt i så hög grad som möjligt, berättar Jonas.

Påverkar skogsmarken mindre

När hästarna selats på drar de ofta först fram stockarna en och en med lina. Sedan spänns en vagn på och stockarna körs till en skogsväg där kunden kan hämta dem. Oftast använder de en modern griplastarvagn. Till skillnad från en en traditionell timmerkälke, som de också använder ibland, har griplastarvagnen en liten motor och kran för att lyfta på stockarna.

Den största fördelen med att använda häst är att det påverkar skogsmarken mindre, menar Jonas.

– Hästar kan fortfarande ge ytliga markskador, men jorden trycks aldrig ihop på djupet som med maskiner, berättar han.
Konsekvenserna av en djup markpackning, som effekten kallas, är oklara.

– Det är lättare att se konsekvenserna i jordbruket där mikrolivet i jorden påverkas negativt när marken trycks ihop varje år, säger Jonas.

I trakthyggesbruk avverkas träden efter 80 år. Under den tiden går maskiner bara in ungefär två gånger för att gallra innan slutavverkningen, det vill säga ungefär vart tjugofemte år. Eftersom skogsmaskiner endast har använts i cirka 60 år går det ännu inte att säga vilka effekter det har på skogsmarken.
– Men vad händer när det varit maskiner i en skog i mer än 100 år? frågar sig Jonas.

Lång historia

Hästen har en lång historia av att användas i skogsbruket. Ove Wattle, universitetslektor på enheten för hästkirurgi på SLU, tror att det även är en metod för framtiden.

– Jag ser det som ett miljövänligt sätt att bedriva skogsbruk, säger han.
Vanliga hästraser för jobbet är allt från fjordhäst till nordsvensk och ardenner. På Backfors gård har de sju nordsvenska brukshästar. Jonas tycker det är väldigt givande att arbeta med hästarna som blir arbetskamrater.

– Jag ser att de trivs med att arbeta och röra på sig, berättar han.

Förr fick hästarna ibland tryckskador av de seldon som användes, men Ove Wattle ser idag inte några speciella risker med att använda häst i skogen. Maskiner, som griplastarvagnen som Jonas Nordlund använder, vänjer de sig vid. Det finns enligt Ove ingenting som hindrar fler att använda häst i skogen istället för maskiner. Samma rutiner gäller som vid all annan aktivitet med häst.

– Det är viktigt att hästarna får sina vilopauser, mat som är anpassad för arbetet och en bra vård, berättar han.

Jonas Nordlund är övertygad om att ett skogsbruk med häst och hyggesfria metoder är en metod för framtiden. På Backfors är de vanligaste kunderna privata små skogsägare. Med fler skogsbruksföretag som på Backfors skulle hyggesfritt skogsbruk bli ett alternativ för många, då ungefär hälften av alla skogsägare i Sverige är privata.
– Om vi får fler skogsföretag som kör med häst i vår trakt kan vi hjälpa varandra och ta på oss större uppdrag. För fler kommer upptäcka att vi måste förändra skogsbruket, tror han.