Årskurs fyra på Norrskolan i Uddevalla är en av de sex klasser i Sverige som hittills har deltagit i Omskaparna. På varje skola leds projektet både av en lärare och av en kulturaktör. På Norrskolan är det NO-läraren Cecilia Friis och Ulrika Jansson som är konstnär och som bland annat jobbat mycket med konst i offentliga miljöer. Ulrika berättar att hon hade varit med på ett pilotprojekt med Omskaparna tidigare, så hon var bekant med konceptet. För Cecilia var det dock någonting nytt.
– Jag läste om det på Facebook och tänkte att det här verkar ju intressant. Sen visade det sig att min sons klass skulle vara med i ett pilotprojekt så då fick jag se vad de hade gjort där. Och sen när jag skulle börja ha biologilektioner med årskurs fyra så kände jag att det var läge att dra igång, säger hon.

Växte fram ur annat projekt

Själva idén till Omskaparna föddes ur ett annat projekt som hette Stilmedveten och som riktade sig till lite äldre elever, berättar Elin Sandström på Sveriges Konsumenter. 
– Då handlade det om hållbart mode, men vi upptäckte där att det fanns ett behov av att även prata med yngre barn om hållbarhetsfrågor på ett sätt både är konkret och kreativt.

De började med att ta fram utbildningsmaterial där det bland annat ingår lektionsupplägg till lärarna och en handledning för kulturaktörerna. Tanken är dock att de som väljer att delta ska vara fria att utforma projektet på det sätt som passar bäst för just den klassen.
– Vi sätter stor tilltro till lärarna för det är de som har kunskapen om sina elever. Och vi har även gett en stor frihet till kulturaktörerna, för det handlar ju också om hur deras kreativa processer ser ut. Vi har mer försökt skapa en ram som de kan använda för att fylla med eget innehåll, säger Elin Sandström.

För att man ska kunna medverka som kulturaktör i ett Omskaparprojekt som finansieras med det statliga bidraget Skapande Skola krävs det att man uppfyller Kulturrådets krav som handlar om att man ska vara professionellt verksam och ha erfarenhet av att leda barn i sin konstform. Sveriges konsumenter rekommenderar också att kulturaktörerna deltar i en utbildningsdag i Omskaparmetoden som de anordnar.

Budskap till Uddevallas politiker

På Norrskolan har man talat mycket om miljö och hållbarhet och eleverna har bland annat fått göra så kallad Land Art, det vill säga konst av befintliga material i naturen. De har också pratat om att många fågelarter är hotade av människans sätt att leva och sedan, utifrån det, fått göra skulpturer av fåglar och fågelbon i det komposterbara materialet mongolisk papier maché tillsammans med Ulrika Jansson. På Cecilias Friis lektioner har de också pratat om vilka budskap de skulle vilja ge till politikerna i Uddevalla och tanken är att detta ska fogas samman och bli till en utställning. Från början var tanken att utställningen skulle visas på Bohusläns museum, men just nu är det stängt på grund av coronapandemin, så nu håller de på att titta på andra lösningar för att föräldrarna och Uddevallas politiker ändå ska få ta del av utställningen.

Det slumpade sig också så att flera andra projekt och dagar med fokus på hållbarhet sammanföll med Omskaparprojektet på Norrskolan. Cecilia Friis berättar att de under hösten också har haft ”Kemins dag”, som i år handlade om hur vi kan återföra näring till naturen och ”forskarfredagar” där elever har fått ta bilder på sina mattallrikar för att se hur mycket de kan minska matsvinnet. Dessutom har Uddevalla energi anordnat något som de kallar för Textiljakten och som går ut på att samla in textilier som kan återanvändas. Cecilia Friis har försökt att koppla samman de olika projekt och på så sätt fått in väldigt mycket miljö och hållbarhet i undervisningen.

Ulrika Jansson har i sin egen konst fokuserat mycket på vår relation till naturen och dessutom har hon jobbat mycket med konstpedagogik.
– Jag gillade verkligen det här upplägget, med deltagande från eleverna och att omskaparnas material ger en inramning till skapandet och ger synergieffekter åt båda håll, säger hon.

Sug efter att skapa saker själva

Under träffarna har hon märkt att det finns ett sug hos många elever att få skapa saker själva och prova på olika material.
– Jag tycker att skapandet och fantasin är en viktig del i omställningen till ett hållbart samhälle. Dels att använda miljövänliga material och få känna på det motstånd, men också den glädje, som det innebär att göra någonting för hand. Dels att utveckla sin kreativitet för att på sikt hitta nya lösningar på de problem vi står inför.

Inom begreppet hållbarhet ryms dock inte bara klimat och miljö utan också de sociala frågorna, påpekar Elin Sandström.
– Vi har inspirerats av och försökt arbeta utifrån värderingar som bidrar till gemenskap och jämlikhet snarare än prestation och status. Det handlar bland annat om hur vi är mot såväl varandra som naturen. Vi vill att eleverna ska få uppleva och träna på detta i Omskaparprojektet, exempelvis genom samarbete och kreativitet, säger hon.

För Ulrika Jansson har arbetet med Omskaparna varit en positiv upplevelse och hon skulle gärna göra det igen.
– Om man får bra stöd från skolan och läraren, som jag har fått, så kan det bli väldigt givande. Men det kräver lite extra intresse och engagemang från läraren.