Utredningen kom till som en följd av Januariavtalet och har haft som syfte att lösa konflikten mellan skogsbruket och naturvård som har skärpts de senaste åren. Det har den misslyckats med, menar Naturskyddsföreningen, som medverkat i utredningens expertgrupp.

– Vi befinner oss i ett mycket allvarligt läge både vad gäller den biologiska mångfalden och klimatet. Varken skogspolitiken eller lagstiftning rörande skog och skogsbruk har hängt med i samhällsutvecklingen, och istället för att leverera lösningar på de största kriser vi står inför riskerar den statliga utredningen att försvåra arbetet med en effektiv naturvård i skogen, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

Krävs djupare insikt

Även Greenpeace är kritiska. I ett pressmeddelande kallar Sverigechefen Isadora Wronski Januaripartiernas krav på att skogsutredningen ska leverera en ’växande cirkulär bioekonomi’ ett ”ihåligt påhitt.”

– Naturen kan inte leverera ständig tillväxt, samtidigt som ekosystemen skövlas och plundras. Endast en djupare insikt om och respekt för livets grundpremisser, samexistens och samverkan kan skapa ett hållbart skogsbruk, säger hon.

Naturskyddsföreningen kritiserar också påståendet om att en ”växande cirkulär bioekonomi” kan förenas med internationella åtaganden om biologisk mångfald.

– Dagens skogspolitik med frihet under ansvar har under många år gett upphov till starka motsättningar mellan stora delar av skogsbruket och grupper i samhället som värnar skogens andra värden, och där förtroendet för ansvariga myndigheter från många håll är i botten, säger Malin Sahlin, sakkunnig i skogsfrågor på Naturskyddsföreningen.

– Utredningen har misslyckats med att presentera förslag på en lösning på dessa konflikter. Tvärtom öppnas nu dörrar till nya konflikter i skogen, fortsätter hon.

Naturskyddsföreningen är bland annat kritisk till förslaget om ett handlingsprogram för biologisk mångfald i skogen. Programmet, menar man, riskerar att skapa en ojämnhet i naturvårdsarbetet i skogen genom att bygga på politiska värderingar hos den regering som för tillfället styr.

– Det behövs inte ett nytt system för att arbeta mot de uppsatta målen. Istället behöver vi bygga vidare på det miljömålssystem vi redan har och ta utgångspunkt i kunskap om de faktiska biologiska behoven i stället för politiska prioriteringar, säger Johanna Sandahl.

Minskad insyn

Naturskyddsföreningen vänder sig även emot att många av de förslag som läggs fram leder till en minskad insyn i skogsbruket och att det kommer att bli svårare för civilsamhället att ta del av miljöinformation, delta i beslutsprocesser och få möjlighet till rättslig prövning i linje med Århuskonventionen som Sverige har ratificerat.

Det handlar bland annat om kortare handläggningstider för avverkningsanmälningar, att nyckelbiotoper ska tas bort ur Skogsstyrelsens register och att skyddsarbetet i skogen till stor del ska ske av frivilliga.

– Utan insatser från den ideella naturvården genom åren skulle stora arealer av skyddsvärda skogar ha avverkats utan någon som helst insyn. Att lägga fram förslag som motverkar det ideella engagemanget är därför inte bara otidsenligt, det kommer även underminera det svenska skogsbrukets trovärdighet på den internationella marknaden, säger Malin Sahlin.

Några punkter som välkomnas av Greenpeace och Naturskyddsföreningen är  förslaget om ett vetenskapligt råd för biologisk mångfald i skogen och det om ökat skydd av fjällnära skog. Men det räcker inte, menar Greenpeace.

– Dagens exploaterande skogsbruk baserat på dominans och kontroll måste förändras i grunden.  De akuta klimat- och artkriserna kräver ett systemskifte inom skogs- och näringspolitiken. Ekonomin kan inte förhandla bort ekosystemens beroende av tid och rum för dess funktion, säger Carl Schlyter, Greenpeace kampanjledare för klimat- och systemförändringsfrågor.