Vi ställer 5 frågor till Frida Berry Eklund, författare till boken Prata med barn om klimatet, som vill ge faktabaserad kunskap och användbara verktyg för hur vuxna kan prata med barn om klimatet på ett sätt som väcker motivation, hopp och handlingskraft.
Varför ville du skriva den här boken?
– Jag kände att jag saknade verktyg för att prata med mina egna barn, som är 6 och 8 år om klimatförändringarna. Eftersom jag själv vet en hel del om hur illa det står till kände jag mig osäker på hur ärlig jag skulle vara; hur jag skulle berätta utan att skrämma men också utan att bidra till bristande framtidstro. Jag letade efter material som kunde hjälpa men hittade ingenting. Då tänkte jag att jag fick skriva boken själv.
– Barn har rätt att få veta hur det står till. De kommer att växa upp i en värld där klimatförändringarna är högst synliga och har rätt att bli rustade för en annorlunda framtid. Därför är det viktigt att både föräldrar och lärare vågar ta i frågan.
Vilka är dina bästa tips till föräldrar som vill prata med sina barn om klimatet?
– Att läsa på själv och våga utforska sina egna känslor innan man pratar med barnen. Det är också bra att prata med andra vuxna om hur vi känner själva. Sedan är det viktigt att vi ger plats åt barns eventuella frågor och känslor. Vi ska berätta sanningen men också anpassa samtalet efter ålder och person. Små barn kan ha svårt att förstå vissa ord och begrepp, då gäller det hitta ord som passar deras utvecklingsnivå. Det är också viktigt att låta barn hitta sätt att hantera den oro som de har.
– Nyckeln är att inte bara prata utan hitta sätt att agera tillsammans, framförallt sätt som gör att barn och unga får känna att de kan göra skillnad. Det är bra att hitta kollektiva sätt att engagera sig eftersom det finns en risk i att fokusera för mycket på individuella beteendeförändringar. Ett exempel kan vara att stötta någon miljöorganisation. Vi måste visa att det krävs uthållighet och att vi därför behöver samla kraft tillsammans med andra.
Vad ska man undvika?
– En fallgrop är att prata om extrema väderhändelser med yngre barn. En annan är att inte prata om det alls, då kan många bli jättearga över att vuxna inte berättat sanningen tidigare.
– En annan fallgrop är att inge falska förhoppningar och säga till barnen att det kommer att lösa sig. Istället måste vi lära dem att hantera det som vi vet väntar, oavsett vad vi gör idag. Det bästa vi kan göra är att rusta dem och ge dem rätt kunskap och verktyg.
Tycker du skolor pratar tillräckligt mycket om klimatförändringarna?
– Vi har sett att det finns mycket skrivet i skolors styrdokument men i praktiken är det mycket så att undervisningen sker där det finns eldsjälar. Det är ett problem, eftersom det innebär att barn inte får likvärdig utbildning. Nationella prov visar dock att barn kan väldigt mycket. Samtidigt ser barn och unga att vuxenvärlden inte agerar på det sätt man borde. När de lär sig att det finns ett allvarligt hot och en allvarlig kris men att vuxna inte agerar skapar det frustration.
Från vilken ålder kan man börja prata med barn om de här frågorna?
– Jag tycker att man ska börja normalisera samtal om klimatet tidigt. Men det är viktigt att inte skrämma barn i förskoleålder. Där handlar det mycket om att vara ute i naturen, och lära dem förstå sammanhang och ekosystem. Det lägger grunden till beteenden.
– Från tidig skolålder kan man prata mer strukturerat med konkreta samtal om omställning. Det ska vara på ett åldersanpassat sätt med stort fokus på handling och att barn ska känna att de kan påverka. Det får inte bli ett stort problem man lämpar över på barn utan att visa att det finns många sätt att agera.
Prata med barn om klimatet släpps den 7 december hos Natur och Kultur.
