För att kunna förebygga problem med odling är det viktigt att ha koll på vilka ogräs som finns. Olika fält har olika ogräsfloror, beroende till exempel på jordart och odlingssätt.

– Vissa ogräsarter är rätt harmlösa, som åkerviol, medan andra är riktigt problematiska och då gäller det att vara på hugget, säger Rikard Andersson, ogräsrådgivare på Jordbruksverkets växtskyddscentral i Alnarp i ett pressmeddelande.

Skörden kan äventyras

Baldersbrå, blåklint, åkerven och renkavle är några ogräs som kan ge stora problem.

I boken Ogräs på odlad mark bedöms ogräsen bland annat efter hur problematiska de kan bli i olika slags odlingar. Det handlar både om jordbruks- och trädgårdsgrödor, som frukt, bär och frilandsgrönsaker. Ogräs som blivit mer problematiska under senare år, som hårgängel, renkavle och hönshirs tas också upp i boken.

– Om man missar att sätta in åtgärder mot ogräs i ett tidigt stadium, kan skörden äventyras. Jag har sett exempel på vetefält, som har så mycket åkerven att kanske halva skörden går till spillo.

– Förutom en lägre skörd får lantbrukaren också problem med en omfattande fröspridning och uppförökning. Frön som drösat innan vetet tröskas bidrar till ökande ogräsproblem i kommande grödor, säger Rikard Andersson.

Negativ inverkan för biologisk mångfald

Enligt studier på Sveriges Lantbruksuniversitet kan användningen av växtskyddsmedel ha positiva effekter på skörden av jordbruksgrödor, men kan också ha negativ inverkan på biologisk mångfald och ekosystemprocesser.

Grunden för att slippa sjukdomar och ogräs inom ekologisk odling är växelbruk, en metod som innebär att man skiftar grödorna på ett fält eller att man låter det ligga i träda under vissa år. Det gäller både för hobbyodling och kommersiell odling, enligt Ekosajten.se.