Utsläpp och miljöproblem dumpas i andra länder när EU ska bli världens första klimatneutrala kontinent. Det skriver tre klimatforskare i tidskriften Nature.
”EU:s medlemsstater lägger ut miljöskador på entreprenad i andra länder, och tar åt sig äran för grön politik på hemmaplan.” Det skriver tre klimatforskare vid tyska Karlsruhe Institute of Technology, i tidskriften Nature.
I sin debattartikel går forskarna igenom konsekvenserna av EU:s gröna giv, som presenterades i slutet av förra året. Målet är att hela EU ska vara klimatneutralt senast år 2050. Men vägen dit riskerar i värsta fall att leda till att de globala utsläppen och miljöproblemen ökar, om det inte införs nya regleringar och riktlinjer varnar forskarna, som fokuserar på EU:s livsmedelskonsumtion.
Kraftigt importberoende
De pekar på det faktum att EU är världens näst mest importberoende region, strax efter Kina, när det gäller livsmedel, en sektor som står för drygt 10 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Förra året importerade EU till exempel 30 procent av alla grödor och hela 60 procent av alla kött- och mejeriprodukter som konsumerades inom EU:s gränser.
Importen kommer till stora delar från länder som använder metoder och bekämpningsmedel som är förbjudna inom EU. Som exempel nämner forskarna att EU kunde öka sin skogsareal under perioden 1990–2014 med 13 miljoner hektar, vilket motsvarar hela Greklands yta. Men parallellt avskogades ungefär 11 miljoner hektar i bland annat Brasilien och Indonesien för att odla grödor som EU importerade.
Ökad transparens
För att förhindra den här typen av ”dolda” utsläppsökningar i andra länder föreslår forskarna till exempel att EU inför nya krav på importvaror, så att de måste uppfylla samma miljökrav som gäller inom EU. De efterlyser också en transparent bokföring av importrelaterade utsläpp, så att det blir möjligt att följa upp den verkliga omfattningen av EU-invånarnas ekologiska fotavtryck.
Slutligen menar forskarna att utsläppen sannolikt inte kan minska i den utsträckning som krävs om inte matvanorna förändras. Det handlar då främst om att uppmuntra minskad konsumtion av kött- och mejeriprodukter, vilket skulle minska behovet av importerade livsmedel. Det kan ske genom både ökad information om kopplingen mellan konsumtion och miljöpåverkan och genom att baka in en del av miljökostnaden i priset, föreslår forskarna.
EU:s gröna giv
EU-kommissionens plan för att bekämpa klimatförändringarna innehåller bland annat:
* En klimatlag i vår för nollutsläpp 2050 och reviderade utsläppsmål till 2030.
* En övergångsfond på 100 miljarder euro för att hjälpa till i omställningen från fossila bränslen och utsläppstunga industrier.
* Ett utvidgat system för att låta handeln med utsläppsrätter även gälla sjöfarten.
* En ”gränsjusteringsmekanism” – i princip en form av importskatt, för att täcka för utsläpp utanför EU, även om dess utseende fortfarande är oklart.
* En reform av jordbrukspolitiken, inklusive betydande minskningar av kemiska bekämpningsmedel, gödningsmedel och antibiotika.
* Att skapa ”gröna hamnar”, där de mest förorenande fartygen inte är välkomna och se till att det finns minst en miljon laddningsstolpar för elbilar till år 2025.
* Nya handlingsplaner för cirkulär ekonomi, ren luft och vatten.
* En uppdaterad energilagstiftning och reviderade statsstödsregler för miljö och energi.
* En ny skogsstrategi under 2020.
Källa: EU-kommissionen
