På Allmogegården utanför Gränna har det i veckan mustats äpplen. De tolv deltagarna på folkhögskolekursen ”Småbrukarlinjen –  självhushållning och hållbar livsstil” har händerna fulla. Skörden och förädlingen är avklarad. Ebba Nilsson, 25, går årets kurs.
– Självhushållning är viktigt, tycker hon. Vi behöver vara fler som brukar jorden eftersom mycket mat idag fortfarande inte produceras på ett sätt som bidrar till ett fungerande ekosystem.

Äter det som de har odlat själva

På Småbrukarlinjen lär sig eleverna att genom praktiskt arbete leva på småskalig självhushållning. Allt som deltagarna äter har de själva eller året innan odlat. Intresset är oftast stort med tre sökande per plats. Det här året var intresset lägre, men nu har ansökningarna ökat igen till nästa år.
– Jag tror att människor i och med corona försöker göra verklighet av sina drömmar, säger kursansvariga Maria Larsson som tillsammans med Bengt Sjöberg bor på gården och leder kursen.

Kursen ges av Mullsjö folkhögskola och är en i raden av flera självhushållnings- och odlingskurser som finns utspridda i landet. Runt femton startar efter årsskiftet och de flesta sträcker sig över hela året. Äldst är Skattungbykursen i Dalarna som ges genom Mora folkhögskola. På Bäckedals folkhögskola i Härjedalen ges ”Hållbar kunskap” där deltagarna lever en del av kurstiden på en gård i väglöst land. Klarälvdalens folkhögskola har en självhushållningskurs på Kretsloppshuset i Sunne. Holma folkhögskola i Skåne har bland annat grundkursen i grönsaksodling ”Mat ur jorden” och kursen ”Ställ om” där deltagarna lär sig om permakultur, krisberedskap och självhushållning.

För de som inte har möjlighet att gå en kurs på plats finns distanskurser. Allt från att odla i kärvare klimat i kursen ”Trädgård i norr” på Mora folkhögskola, ”Odling som livsstil” på Gamleby folkhögskola i Småland till kurser i permakultur på Färnebo och Holma folkhögskola.

"Vågar tro på en annan livsstil"

På Småbrukarlinjen är de flesta som söker kursen från en större stad. Många är mellan 25 och 35 år och har kommit en bit in i arbetslivet innan de söker kursen. Maria berättar att deltagarna efter kursen som regel inte går tillbaka till livet de levde innan.
– Jag tror att det är för att de blir mer självständiga som människor och vågar tro på en annan livsstil, säger hon.

Deltagaren Ebba bodde innan kursen i Stockholm och jobbade på fritids. Hon hade planer på att köpa mark för att bli självförsörjande, men hittade kursen först.
– Nu inser jag att det är på tok för mycket jobb för en eller två personer att bli självförsörjande, säger hon. Då skulle man jobba ihjäl sig och det är inte heller hållbart.

Har fått ökat självförtroende

Nu vet hon att det finns andra vägar. Hon har under kursen blivit god vän med en bonde i trakten. I januari flyttar hon och en vän till ett torp på hans mark där de kan arrendera en bit mark för en mindre peng. Där kan de hjälpa till i skogen, hålla får och höns samtidigt som de har nära till Allmogegården.

– Jag har fått ett självförtroende av det här året, berättar Ebba. Nu förstår jag att man inte måste vara från en bondesläkt för att vara duktig på att ta hand om djur och jorden. Innan kände jag mig inte hemma i sammanhang där jag mötte bönder, men idag är jag snarare nyfiken, intresserad av vilka de är och av samarbeten.