Coronaråden skärps nu i flera delar av landet. Efter över ett halvår med hemmajobb och andra åtgärder var det kanske inte vad svenskarna ville höra.

– Det är verkligen en utmaning. För väldigt många kommer det här bli tufft, konstaterar Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi på Uppsala universitet och expert på katastrofpsykologi.

När pandemin bröt ut var det många som hittade tillfälliga lösningar på de problem restriktionerna bar med sig. Men nu handlar det mer om att “växla upp” de tidigare tillfälliga lösningarna och se på sin vardag utifrån långsiktig hållbarhet, för det är osäkert när vi kommer ur den här tunneln, enligt Arnberg.

Passivitet

Både i Sverige, och i andra länder som vidtagit betydligt tuffare åtgärder, syns nu att de indirekta negativa effekterna av restriktionerna börjar göra sig till känna.

– Många hindras från att göra det man tycker är meningsfullt och mår bra av. Restriktioner innebär att vi lättare blir passiva i vår vardag, för vi kan inte göra allt vi kanske brukade göra innan pandemin, säger Arnberg, som under året har jobbat med flera studier om hur människan påverkas psykiskt av coronapandemin.

Han understryker att det är jätteviktigt att vi motverkar passiviteten, som annars kan få oss att må betydligt sämre med tiden.

– De flesta blir hjälpta av enkla medel, som kanske inte alls verkar så märkvärdiga: se till att upprätthålla rutiner, komma ut varje dag och få dagsljus, att inte låta sömn och matvanor kantra helt.

"En rejäl funderare"

Enligt Arnberg finner många mening i möten med andra människor. Många mår också bättre av tydligare struktur och planering framåt. Man ska dock inte planera mer än två månader framåt just nu, i och med att det finns en stor ovisshet framöver, varnar han.

– Människor behöver ta en rejäl funderare över vad de mår bra av att göra och tänka till på hur de kan hitta lösningar på att göra dessa saker, trots att vi lever under restriktioner. Vi måste alla tänka på att det vi gör varje dag kan i sin helhet vara väldigt betydelsefullt för hur vi mår, säger Arnberg.

Han fortsätter:

– Veckorna går och nu har det gått över ett helt halvår i pandemin, och har man struntat i de här småsakerna riskerar man en ännu större utmaning nu, för det kan redan ha haft negativa effekter på ens hälsa.

Dessutom är hösten här som kan vara en tung årstid med lite dagsljus och mycket jobb, vilket kan göra denna tid extra svår för en del.

Han understryker att det nu är extra viktigt att vara vaksam på hur man själv mår och hur andra runt omkring oss mår.

"Möjlighet att ta itu med sig själv"

Enligt psykologen Johan Waara, som också är verksam vid Uppsala universitet, är en av de saker som utmärker sig för att verkligen sättas på prov under pandemin saker som rör det egna ansvaret. Det gäller inte bara hur mycket man följer restriktioner och rekommendationer, men hur väl man gör det. Det har också en stor inverkan på den enskilda individens hälsa.

– Man kan inte förvänta sig att ens chef, kommun eller Stefan Löfven ska fixa allt för en själv. Det är upp till dig att få din vardag att fungera så bra som möjligt.

Man kanske inte ska gå på en after work och hänga på barer med kollegorna efter jobbet, men det finns mängder av sociala plattformar som man kan umgås på i stället, konstaterar han.

– Visst, det är inte samma sak, men det är bättre än inget.

Han understryker att man inte ska sticka under stolen att många mår väldigt dåligt av pandemin. Men samtidigt anser han att människan är väldigt bra på att anpassa sig.

– Generellt hatar folk att tvingas tänka nytt, särskilt när saker förändras snabbt. Men här finns det världens möjlighet att ta itu med sig själv. Att skärpa till sig låter kanske för hårt, fast det är samtidigt precis vad det handlar om, säger Johan Waara.