Femtio länder har nu ratificerat en internationell FN-konvention som förbjuder kärnvapen och som är tänkt att träda i kraft i slutet av januari. Sverige har valt att inte skriva under avtalet, vilket fått kritik.
Honduras blev land nummer 50 att ratificera konventionen. FN:s generalsekreterare António Guterres säger att ”det representerar ett meningsfullt åtagande mot total eliminering av kärnvapen, som fortfarande är FN:s högsta nedrustningsprioritet.”
Symbolisk betydelse
Avtalet förbjuder bland annat användning, tillverkning, testning, utstationering och hot om att använda kärnvapen. USA, Ryssland, Kina, Storbritannien, Frankrike och andra kärnvapennationer har inte skrivit under fördraget, men trots det hoppas aktivister att det ska ha mer än en symbolisk betydelse, och att det på sikt ska ha en avtrappande effekt.
”En seger för mänskligheten, och ett löfte om en säkrare framtid”, säger Peter Maurer, ordförande för Internationella Rödakorskommittén.
Många länder skrev under konventionen i augusti, då 75-årsdagen av bomberna över Hiroshima och Nagasaki uppmärksammades, däribland Nigeria, Malaysia, Irland och Malta.
Sverige inte med
Sverige har, liksom övriga nordiska länder, valt att inte skriva under konventionen och i stället öppnat för att delta som observatör. I en konsekvensutredning av utrikesdepartementet från januari förra året heter det bland annat att avtalet kan krocka med FN:s fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen (NPT), som Sverige anslöt sig till 1970. Avtalet anses också kunna skada de internationella försvarssamarbeten Sverige har i dag.
Beslutet att inte skriva under FN-avtalet har kritiserats av bland annat Svenska läkare mot kärnvapen, som anser att det ger en felaktig signal gentemot omvärlden. Även Miljöpartiet var för att Sverige skulle skriva under konventionen, men fick backa då det inte fanns något stöd för frågan i riksdagen och då även Försvarsmakten satte sig till motvärn.
Konventionen antogs av FN:s generalförsamling i juli 2017 sedan 122 länder sagt ja. 84 stater har sedan dess undertecknat den, men alla har inte ratificerat avtalet.
Kärnvapenförbudskonventionen
I juli 2017 röstade 122 länder, däribland Sverige, igenom FN:s konvention om kärnvapenförbud. Sedan dess har 84 länder undertecknat överenskommelsen, varav 50 ratificerat konventionen.
Till skillnad från ickespridningsavtalet – som innebär att kärnvapenmakter inte ska sprida kärnvapen till andra stater och att ickekärnvapenmakter ska avstå från att skaffa dem – innebär FN:s konvention om kärnvapenförbud i stället ett totalförbud.
Förbudet gäller såväl utveckling som förvaring, transport, användning och hot om kärnvapen. De kärnvapenmakter som ansluter sig måste upprätta en tidsplan för förhandlingar i syfte att avskaffa landets kärnvapenarsenal.
De nio länder som tros ha kärnvapen deltog inte under konferensen 2017, inte heller något av Nato-länderna med undantag för Nederländerna som också var det enda land som röstade mot att konventionen skulle antas.
Konventionen är tänkt att träda i kraft den 22 januari 2021.
Källor: FN, Ican, Nationalencyklopedin, regeringen
