Under första halvåret i år besvarade Kvinnofridslinjen i snitt 130 samtal per dygn, en ökning med 12 procent jämfört med 2019. Att samtalen ökar är resultatet av ett ständigt förbättringsarbete för att kunna ta emot så många samtal som möjligt och öka kännedomen om stödlinjen. Samtidigt är det också en konsekvens av att mäns våld mot kvinnor fortsätter vara är ett stort säkerhets- och hälsoproblem, både i Sverige och resten av världen.

Uppskattningsvis har 35 procent av världens kvinnor utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en partner och/eller sexuellt våld av en annan person än en partner, enligt Världshälsoorganisationen WHO. I Sverige visar statistik från 2014 att 14 procent av kvinnorna och fem procent av männen någon gång efter 18 års ålder blivit utsatt för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld i en pågående eller avslutad parrelation.

– Det är så klart dubbelt att samtalen till Kvinnofridslinjen ökar, men framför allt är det viktigt att Sverige erbjuder en nationell stödtelefon för de som utsätts för våld, säger Åsa Witkowski, verksamhetschef för Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK, som driver Kvinnofridslinjen.

NCK arbetar just nu med ett regeringsuppdrag för att ytterligare öka kännedomen om Kvinnofridslinjen och därmed samtalen dit. Bland annat har tekniska lösningar kommit på plats för att så många samtal som möjligt ska kunna besvaras, samtidigt som bemanningen har förstärkts.

Även anhöriga ringer

– Tidigare såg vi att kvinnor ringde på lunch- eller fikaraster, men nu kommer många samtal även på kvällar och helger. Vi försöker helt enkelt ha så många som möjligt som svarar i telefon när vi ser de här topparna, säger Åsa Witkowski.

Det är inte bara våldsutsatta kvinnor som ringer till Kvinnofridslinjen, utan även anhöriga eller personal inom vård, socialtjänst eller polisen.

– Många anhöriga hörde även av sig när vi medverkade i SVTs chatt efter det första avsnittet av dokumentären En våldsam kärlek. Ju mer samhället uppmärksammar mäns våld mot kvinnor i nära relationer, desto större möjlighet för fler kvinnor att förstå att de inte är ensamma i sin situation, säger Åsa Witkowski, som menar att dokumentären väldigt väl beskriver den förändringen som sker i en relation när den går från att vara kärleksfull till destruktiv och kontrollerande.

– En våldsam relation är inte våldsam hela tiden. Mellan våldet så kan det finnas långa perioder av förlåtelse och hopp om förändring som gör att kvinnan tror på förhållandet igen och fortsätter investera känslor, tid och ekonomi.

NCK har funnits sedan 2007 och dessförinnan hette det Rikskvinnocentrum som startades 1994.

Långsiktighet avgörande

– Långsiktighet är avgörande för det arbete vi gör och vi känner ett starkt stöd från regeringen, dels i den nationella strategin, men också i stärkt lagstiftning.

Just nu har NCK ett statsanslag på cirka 17,5 miljoner kronor, som både ska finansiera NCKs arbete som nationellt kompetens- och resurscentrum och stödtelefonen. Därutöver tillkommer det specifika regeringsuppdraget på tio miljoner kronor för att stärka och synliggöra Kvinnofridslinjen.

– Det handlar ju inte bara om att driva stödtelefonen, vi producerar även material som vi skickar ut och så marknadsför vi telefonnumret så att den som behöver komma i kontakt med oss alltid ska kunna hitta det.