I dag lever 1 av 11 människor i hunger, en siffra som riskerar att förvärras ytterligare i spåren av covid-19. Trots den negativa utvecklingen är unga i dag positiva inför framtiden. Det visar The Hunger Projects nya rapport ”Unga om hunger”, där 1005 personer mellan 16 och 25 år fick svara på frågor om världshungern.

– Det finns ett starkt rättvisepatos som genomsyrar många ungdomars svar. Många vet att det inte råder brist på resurser i dag, utan att det är fördelningen och hur vi använder dem som behöver bli bättre, säger Malin Flemström, vd för The Hunger Project Sverige i ett pressmeddelande.

40 procent anser att omfördelning av resurser samt bidrag och bistånd är de bästa lösningarna för att minska hungern. Andra lösningar som tas upp är att göra det möjligt för fler människor utbilda sig, se över livsmedelsproduktionen och att länder ska samverka bättre på global nivå.

Klimatfrågan engagerar mest

När det kommer till individens möjligheter lyfts lösningar som att förändra sina matvanor, konsumtionsmönster och att bidra med engagemang och pengar till organisationer som arbetar med hungerfrågan fram.

Störst ansvar att motverka hungern anser de unga ligga på stater och internationella organisationer, som FN och EU. Men ett stort ansvar läggs också på företag, närmare 4 av 10 anser att företag har ett stort ansvar och möjlighet att vara med och lösa hungerfrågan.

Hungerfrågan är inte en av de ungas mest prioriterade samhällsfrågor. På listan över vilka samhällsfrågor de tyckte var viktigast kom den först som nummer 8 av 9 alternativ, strax före frågan om biologisk mångfald. Klimatfrågan var den som engagerade de unga mest.

– Det är tydligt att vi måste bli bättre på att prata om hungerfrågan. Det är en av vår tids viktigaste frågor och hänger tätt ihop med klimat, konflikt, jämställdhet och andra av vår tids ödesfrågor. Den har hamnat lite i skymundan bakom de andra stora utmaningarna vi står inför. Hungern har funnits så länge att vi nästan börjar bli lite blinda för den, säger Malin Flemström.