Komplikationer av typ 2-diabetes kostar samhället över sju miljarder kronor varje år. Det visar världens största studie av diabeteskomplikationer. Med små insatser kan man enligt forskarna spara hundratals miljoner.
Forskarna har följt närmare 400 000 svenskar som har typ-2 diabetes. Via olika register har de kunnat kartlägga patienternas komplikationer av sjukdomen och vilken effekt den får både på sjukhusekonomi och på samhällsekonomi.
Studien har i dagarna presenterats på den europeiska diabetesorganisationen EASD:s årliga kongress och i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia.
– Vad som gör den här studien unik är att vi har tagit med alla patienter i hela Sverige. Och vi har följt dem i 20 år. Det är den enda studien i sitt slag som är så stor och omfattande, säger Johan Jendle, professor i medicin vid Örebro universitet.
Kopplat till komplikationer
I studien kan man konstatera att en fjärdedel av den totala sjukfrånvaron för personer med typ 2-diabetes kan kopplas direkt till komplikationer orsakade av sjukdomen. Det motsvarar en kostnad på 4,9 miljarder kronor per ett år.
– Vi var överraskade själva att det var en så stor komponent från den förlorade produktionen, säger Johan Jendle.
Därtill kommer kostnader för sjukhusvård av komplikationerna till följd av sjukdomen som står för 2,5 miljarder kronor. Bland de komplikationer som har samband med sjukdomen märks stroke och njursjukdomar. Totalt har forskarna studerat 21 olika komplikationer kopplade till typ 2-diabetes.
Totalt handlar det om över 7 miljarder kronor om året som komplikationerna kostar samhället. Men med förebyggande insatser anser forskarna att man kan minska kostnaderna.
– Minskar man komplikationerna med så lite som fem procent kan vi spara samhället 300 miljoner kronor per år, säger Johan Jendle.
Bristande samordning
Han förklarar att ett problem handlar om en bristande samordning mellan olika kostnadsställen.
– Man tittar till exempel på vad behandlingen med ett läkemedel kostar under en budget. Men man tar inte hänsyn till andra aspekter, till exempel kostnaden för komplikationer som uppstår tio år senare.
Enligt Johan Jendle kan det också handla om att använda nyare läkemedel och att tydligare satsa på förebyggande insatser.
– För mig är det oerhört viktigt att man inte bara kan göra en sak. När man behandlar diabetes ska man inte bara sänka blodsockret. Man måste också titta på att sänka blocktryck, blodfetter och framhålla att man ska sluta röka, äta bättre och motionera mer. Det finns inga snabba genvägar.
Diabetes typ 1 och typ 2
Man skiljer på två olika varianter av diabetes: typ 1 och typ 2.
Typ 1-diabetes eller ungdomsdiabetes uppkommer när kroppens insulinproducerande celler dör/förstörs på grund av en autoimmun reaktion som får kroppens eget immunförsvar att förstöra dessa celler. Den som drabbas insjuknar ofta i ungdomen och blir beroende av dagliga injektioner av hormonet insulin för resten av livet.
Typ 2-diabetes, även kallad för vuxen- eller åldersdiabetes, beror i stället oftast på insulinresistens, det vill säga när kroppens celler inte kan tillgodogöra sig insulin, varvid symtom uppkommer som påminner om insulinbrist trots höga eller normala nivåer av insulin i blodet.
Ungefär 90 procent av alla diabetiker i Sverige lider av typ 2-diabetes.
Källa: Diabetesförbundet med flera
Så har studien gjorts
Studien är den största i sitt slag med 392 200 svenskar med typ 2-diabetes och med en kontrollgrupp på 1,6 miljoner personer som inte har typ 2-diabetes.
Medelåldern var 63 år.
Data för dessa två grupper har samkörts på individnivå från nationella hälso-, socialförsäkrings- och socioekonomiska register och specialstuderats för året 2016.
Studien har genomförts av Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, Lunds universitet, Örebro universitet, Karolinska institutet, Novo Nordisk Scandinavia och Novo Nordisk A/S, Søborg, Danmark. Studien finansierades av Novo Nordisk A/S, Søborg, Danmark, ett bolag som har intressen i ett av de läkemedel som tillhör den nya typen av preparat mot diabetes typ 2.
Källa: Studien
