EU-kommissionen har bestämt sig för att höja ambitionerna i klimatpolitiken. Tidigare var målet att minska utsläppen med 40 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivå. Nu höjer man till 55 procent.
Beskedet om de höjda klimatambitionerna kom i Ursula von der Leyens första linjetal som EU-kommissionens ordförande som hon höll i onsdags. I talet sa hon också att 37 procent av pengarna i den så kallade coronafonden kommer att gå till klimatomställning.
– Jag inser att ökningen från 40 till 55 är för mycket för vissa och för lite för andra. Men vår konsekvensanalys visar att vår ekonomi och industri kan klara av detta, sa hon i talet.
Ser ingen motsättning med ekonomisk tillväxt
Von der Leyen framhöll även att hon inte ser någon motsättning med ekonomisk tillväxt och klimatåtgärder, tvärtom menade hon att satsningar på digitalisering och miljövänliga lösningar är viktiga både för klimatet och för att ta EU ur den ekonomiska svackan.
Enligt Von der Leyen skulle det gå att hålla den globala uppvärmningen under 1,5-gradersmålet om alla andra länder följde efter och antog liknande mål som EU.
Migration och minimilöner
I talet tog hon också upp många andra frågor, exempelvis migration, digitalisering, demokrati och givetvis coronakrisen. En annan nyhet var att Dublinförordningen, som anger i vilket land en flykting ska söka asyl, kommer att skrotas och ersättas av nya regler.
Hon talade också om att det kommer att komma ett förslag om europeiska minimilöner i oktober, något som Sverige har varit kritiska mot eftersom man menar att det står emot den svenska modellen med kollektivavtal. Von der Leyen menade dock i sitt tal att kollektivförhandlingar kan vara ett sätt att uppnå detta.
Vidare uttryckte hon sitt stöd för det belarusiska folket och, med en passning till Polen, sa hon att så kallade hbtq-fria zoner är zoner utan mänsklighet och att de inte har någon plats i EU.
