Sverige har inga planer på att ta emot hemlösa barn från det nedbrunna migrantlägret på grekiska Lesbos. Men enligt en expert finns inget som hindrar Sverige från att ta emot människor från lägret.
Tio EU-länder ska ta emot omkring 400 hemlösa barn från flyktinglägret Moria. Sverige är inte ett av dem. I stället skickar Sverige tält, sovsäckar, filtar och campingkök som stöd då tusentals flyktingar nu saknar tak över huvudet.
Och huruvida Sverige kan ta emot människor från lägret har diskuterats tidigare i veckan.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) skrev i en kommentar till TT att det är Migrationsverket som fattar beslut, inte regeringen, när det gäller asylsökande från Grekland.
Migrationsverket säger i sin tur att myndigheten endast kan fatta beslut i så kallade Dublin-förfrågningar, det vill säga frågor som rör personer med pågående eller avslutad asylprocess i Sverige sedan tidigare, eller personer som har familj här.
"Måste inte vänta"
Enligt Johanssons pressekreterare kan regeringen inte ge Migrationsverket i uppdrag att ta emot människor från andra länder; det vore ett grundlagsbrott. Det enda fall då det är möjligt är om EU-kommissionen har fattat beslut om en omfördelning av flyktingar till medlemsstaterna.
Men enligt Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt vid Linköpings universitet, finns inget som hindrar Sverige från att ta emot människor från lägren.
– Det stämmer inte att Sverige på något sätt måste vänta på att få EU-kommissionens godkännande. Sverige kan agera i samband med allvarliga situationer, som andra länder gör just nu i frågan, säger hon till TT.
Hon menar att det är ett tydligt tecken på att EU:s migrationspolitik har misslyckats om Sverige anser sig tvunget att invänta ett godkännande från kommissionen att låta personerna i fråga komma hit.
Asylansökan kan flyttas
Lundberg påpekar också att regeln om Dublin-förfrågningar, som Migrationsverket tidigare i veckan hänvisade till, är något myndigheten kan hantera för att möjliggöra för personer att komma hit.
– Om det är av starka humanitära skäl kan ansökningar om asyl flyttas mellan olika länder. Exempelvis kan Sverige ta över ansökningsprocesser från Grekland. Såvitt jag kan se finns det inga hinder för Migrationsverket att skapa en process för att ta över asylansökningar från Grekland, säger hon.
Hon understryker även att hon tycker att det är svårt att förstå varför Sverige inte skulle bidra och ta in hemlösa barn från lägret.
– Sverige har ett mycket bättre flyktingmottagande än vad Grekland har, i synnerhet i den situationen som råder nu. Regeringen brukar också prata om att delat ansvar. I den här frågan skulle man önska att Sverige skulle föregå med gott exempel, säger Anna Lundberg.