Endast en av Sveriges 15 skogstyper bedöms ha en gynnsam bevarandestatus, enligt den senaste inrapporteringen om svensk natur till EU. I en ny rapport skriver Världsnaturfonden WWF att det beror på bristande skydd och ett skogsbruk som inte tar nödvändig naturhänsyn.

– Vi ser att det går i fel riktning i Sverige, på grund av det skogsbruk som har bedrivits historiskt och hur det bedrivs i dag, säger Peter Roberntz, som är skogsexpert på WWF och en av författarna till den nya rapporten.

Fastslaget FN-mål

Rapporten, som bygger på en sammanställning av befintlig forskning, inventeringar av arter och myndighetsrapporter, lyfter bland annat fram att antalet rödlistade arter som är beroende av skogsmiljö har ökat med 13 procent i Sverige sedan 2015.

Bevarad artrikedom är ett fastslaget FN-mål som Sverige har skrivit under, och World Economic Forum pekar i sin senaste riskrapport ut minskad biologisk mångfald som ett av de största problemen människan står inför.

– De största problemen är bland annat att man avverkar skogar med höga naturvärden och att man inte tillåter en naturlig växtföljd med mer lövträd, säger Peter Roberntz.

Rimlig ersättning

WWF föreslår en rad åtgärder i sin rapport. Till exempel bör lagstiftningen ses över, så att det blir tydligare vem som har huvudansvaret för att skyddet av viktiga skogsmiljöer upprätthålls. Vidare bör andelen skyddad skogsbruksmark öka till omkring 30 procent, och i samband med det ska markägare som har stora ytor skyddsvärd skog få en rimlig ersättning.

Dessutom föreslås ett rapporteringssystem som tydligt visar vilka ytor som är skyddade – och varför.

– Det finns mycket tyckande i de här frågorna i dag. Med den här rapporten vill vi ge en analys utifrån vetenskaplig grund, och en helhetsbild om hur det ser ut i skogen och vad som behöver göras, säger Peter Roberntz.