– På lång sikt är vår målsättning att gynna mikrolivet i jorden genom att minska tillförsel av gödsel utifrån och i ännu större utsträckning ta vara på den näring som finns på plats i form av blast och ogräs. Helt enkelt skapa ett bättre kretsloppstänk i odlingen, säger Malin Almquist, som är medlem i Tillsammansodlingen.

Totalt är 20 hushåll på Frösön involverade och de som odlar är i åldrarna ett till 80. Tillsammansodlingen ligger i sluttande sydvästläge mot Storsjön och på fem år har odlingen växt till 35 gånger 70 meter. Marken ägs av Östersunds kommun och har i flera år skötts som en äng som slogs ungefär en gång per år. 

– När vi började odla sommaren 2015 möttes vi av en tjock grässvål. Det första året lyfte vi helt enkelt på grästuvan, la ner en potatis, la tillbaka tuvan och hoppades på det bästa, skrattar Malin Almquist och berättar om hur medlemmarna fört en ständig kamp mot fleråriga ogräs som kvickrot och tistel.

Investerade i en gräsklippare

Med åren har de fleråriga ogräsen minskat och jorden luckrats upp en aning så att den inte är lika kompakt som tidigare. Odlingen ger fina resultat och medlemmarna delar grönsaksskörden mellan sig. Tillsammans bestämmer de vad som ska odlas, men också hur jorden ska skötas. De senaste åren har näring tillförts i form av pelleterad höns- och hästgödsel, men iochmed projektet hoppas medlemmarna kunna skapa ännu mer kunskap hos sig själva och i längden ett än mer slutet kretslopp inom odlingen. 

– Det första vi investerade projektpengarna i var en gräsklippare så att vi kan täcka odlingar med gräsklipp, säger Malin Almquist och berättar att gräsklippet återför näring till jorden samtidigt som det skapar ett skyddande lager så att fukten stannar i jorden. 

En annan metod för att bygga jordhälsa är att se till att den näring som finns naturligt på odlingarna inte forslas bort. Till exempel låta ogräset som rycks upp ligga kvar intill odlingarna.

Projektpengarna har också lagts på en kompostkvarn, liksom en dagskurs för medlemmarna med Liv Ekerwald, grundare av Ås trädgård utanför Östersund. Dessutom ska det göras en utförlig jordanalys, något som är extra välkommet just i år.

Klump-rotsjukan

– Jordhälsan är viktig på så många sätt. Dels vill vi ju få fina grödor samtidigt som vi skapar en långsiktigt frisk, näringsrik och hälsosam jord som kan odlas av kommande generationer. Vi vill ju lämna jorden i bättre skick än vi hittade den, säger Malin Almquist och berättar i samma andetag om den stora tankeställare som hon fick när kålodlingar nyligen drabbades av klump-rotsjuka. 

– Mitt i sommaren stannade kålplantorna upp i växten. När vi ryckte upp dom fick vi se de demolerade rötterna. Det var hemskt, säger Malin Almquist som förklarar att klump-rotsjuka uppstår när sporer, som kan finnas i jorden i många år, får gynnsamma förutsättningar i värme och väta så att sjukdomen kan blomma upp.

Sporerna kan finnas vilande i jorden upp till 20 år och nu är det upp till Tillsammansodlarna att förbättra jordhälsan och noga planera växtföljden så att sporerna inte trivs. 

"Odla på naturens villkor"

– Samtidigt som det är hemskt att drabbas på det här sättet är det också en insikt om hur viktigt det är att sköta om jorden på rätt sätt. Min vision är att vi ska försöka odla på naturens villkor i så stor utsträckning som möjligt, till exempel ha fler täckgrödor. Jorden är aldrig bar i naturen, säger Malin Almquist.

Hon tycker att jordhälsa diskuteras allt oftare och av allt fler. Hon tar hobbyodlaren Sara Bäckmos sommarprat i radion som ett exempel. Ytterligare exempel är två nystartade Tillsammansodlingar runt Östersund.  

– Det är så roligt och jag hoppas verkligen att vi kan bli en förebild och hjälpa varandra att skapa en så bra jordhälsa som möjligt.