– Efter att reklamen försvann i Grenoble syns stadens skönhet och bergen bakom. Reklam skapar hinder, och utan den går det lättare att andas. Reklam är som ett isberg, de största effekterna sker under ytan. Den tar över vår fantasi, säger Khaled Gaiji.

Han är nationell samordnare för den franska organisationen mot invasiv reklam, Résistance à l’Agression Publicitaire, RAP.

År 2014 beslutade den nya gröna borgmästaren Éric Piolle i Grenoble att avsluta ett kontrakt på 326 pelare för utomhusreklam, däribland för 64 stora reklamskyltar. I stället ersattes dessa av träd eller av platser för samhällsinformation – eller av ingenting alls. Borgmästaren kunde däremot inte stoppa reklamen på stadens buss- och spårvagnsplatser eftersom dessa styrdes av de regionala myndigheterna.

Politisk påtryckning

Sedan dess har organisationen RAP vuxit snabbt och har sedan 2016 vuxit från 5 till 29 stycken lokalavdelningar i Frankrike i dag. De arbetar bland annat med att försöka stoppa den offentliga reklamen genom politiska påtryckningar och fick exempelvis Paris borgmästare Anne Hidalgo att pausa utbyggnaden av nya digitala reklamskyltar runt om i staden.

– Att Grenoble stoppade reklamens frammarsch visar att vi har ett val, säger Khaled Gaiji, som också är ordförande för Jordens vänner i Frankrike.

På nationell nivå lyckades RAP tillsammans med andra organisationer 2016 att samla in 60 000 namnunderskrifter som fick den dåvarande finansministern Emmanuel Macron att skrinlägga planerna på att utöka reklamplatserna i Frankrikes småstäder och byar.

Rörelsen har även anordnat flera demonstrationer, bland annat med stöd för aktivisten ”Alex”, som åtalats för att ha täckt över reklamplatser med affischer.

"Visuell förorening"

Rörelsen växer internationellt, med budskapet att reklamen har negativa ekologiska konsekvenser, dels genom att driva på konsumtionen, men att den också är invasiv, påträngande och alltid närvarande.

Den brasilianska staden São Paulo blev redan 2006 den första i världen som förbjöd utomhusreklam. Den dåvarande borgmästaren jämförde reklamen med ”visuell förorening”, och över 15 000 reklampelare fick plockas ned tillsammans med 300 000 stora affärsskyltar.

I indiska storstäder, inklusive New Delhi, Mumbai och Chennai, har det införts restriktioner för den offentliga reklamen, medan man i Teheran bytte ut all reklam mot konst under tio dagar under 2015.

Utan samtycke

I oktober förra året anordnades den första anti-reklam-konferensen i Bristol av organisationen Adblock Bristol, som har lokala avdelningar i flera andra brittiska städer.

– Vårt stora fokus är att utmana nya ansökningar för digitala annonstavlor, där industrin växer, säger Nicola Round vid Adblock Bristol.

– Genom att arbeta med lokala myndigheter har vi stoppat 18 nya digitala skärmar i Bristol och har framgångsrikt lobbat för att några gamla fasta annonstavlor ska tas bort, fortsätter hon.

Nicola Round menar att reklamen visas utan att någon gett sitt samtycke.

– Jag kan undvika reklam i tidningar eller på nätet. Men om jag går ut med mitt barn i en park eller bara vill ha en lugn stund utomhus, så vill jag inte bli tillsagd att köpa snabbmat, modekläder eller bilar. Och jag kommer inte undan den reklam som visas på stora skyltar.

Förstärker sexism

På en workshop under konferensen lyftes hur reklam förstärker sexism genom att visa kvinnor som sexualiserade objekt.

– Det tränar oss i att objektifiera alla kvinnor, säger Sophie Pritchard som höll i workshopen.

Hon kommer från  gräsrotskooperativet Tiger som arbetar lokalt med unga människor med frågor om jämlikhet och respekt.

– Reklam visar ofta kvinnor som undergivna, som ägodelar som ska uppfylla männens behov, medan män visas som starka och dominanta. Det är de grundläggande föreställningarna som ligger bakom misshandel i hemmet, förklarar hon.

Hon hänvisar till mängder av studier som visar att sexualiserad reklam förstärker kroppsskam, psykiska hälsoproblem och kvinnohat.

Reklamindustrin har också anklagats för att driva andra fördomar kopplade till rasism eller för att påverka oss att köpa saker vi inte behöver. Dessa problem har lett till kampanjer över hela världen riktade mot specifika produkter, som i Singapore, Mexiko, Storbritannien och Kanada där reklam för onyttig mat och dryck har begränsats. I Paris, Geneve och London har sexistisk och homofobisk reklam förbjudits.

"Upp till lokalbefolkningen"

Klimatkrisen har också förstärkt ett annat argument mot reklam.

– Bristol var ett av de första städerna i Storbritannien som införde klimatnödläge, så det är helt ologiskt att sedan installera nya elektroniska reklamskyltar, säger Nicola Round.

Från officiella handlingar har de sett att de dubbelsidiga reklamskyltar som står vid busshållplatser drar lika mycket energi per år som fyra hushåll.

– Och det är förutom den miljöpåverkan som uppstår från den överkonsumtion som de uppmuntrar till, säger hon.

Rörelsen menar att reklamen gör att företag i allt högre grad tar över offentliga utrymmen. I stället, menar Nicola Round, borde det vara upp till lokalbefolkningarna att avgöra vad som ska visas på de platser som i dag upptas av reklamen.

– Vårt mål är att få bort den, kanske för att vackra byggnader ska kunna avtäckas. Andra kanske vill låta naturen ta över, eller ha muralmålningar. Det finns många alternativ, säger hon.

*En längre version av denna artikel har tidigare publicerats av nyhetssajten Equal Times.