Det var en gång – ganska många gånger faktiskt – då det fanns starka visioner i politiken.

Ända från att konstanta snabba samhällsförändringar startade med industrialiseringen på 1800-talet och fram till för cirka 50 år sedan, fanns dessutom en del av visionen som var gemensam för alla stora ideologier och partier – att vi i framtiden skulle kunna öka vår frihet och inte behöva lönearbeta lika mycket. Tvistefrågan var inte om, utan när.

Idag tycks stora delar av partipolitiken präglas mer av vilket årtionde man längtar tillbaka till, än vilken framtid man drömmer om. Förra statsministern Reinfeldt varnade till och med uttryckligen för visioner.

Talande nog är det en pensionerad före detta partipolitiker, Birger Schlaug, som i sin nya boktitel ställer den grundläggande frågan: Vad ska vi ha samhället till? De som inte längre är beroende av andras förtroende kan ju vara rejält frispråkiga. Kängor och stöd utdelas till höger, vänster, uppåt, neråt, framåt, bakåt, inåt, utåt. Schlaugs bok kan nog vara ganska omvälvande för de som inte tagit del av hans tankar och berättelser tidigare.

Boken har många infallsvinklar på samhällets val mellan överflöd av pengar och mer tid/frihet. ”Den liberala samhällsmodellen är till stora delar värd att älska”, men de partier som idag kallar sig liberala tycks allt mer värna om frihet för kapital istället för frihet för människor. Det är fascinerande långt från 1800-talsliberalismens ledande gestalt John Stuart Mill som var före sin tid med många kloka tankar om bland annat demokrati, jämställdhet, djur och lycka. Mill framstår närmast som grön när Schlaug citerar från Mills bok Nationalekonomins principer, där tillväxtkritiken skulle vara radikal och insiktsfull än idag.

Varje kapitel inleds med ett tänkvärt citat av Elin Wägner, som ”Han offrade den största lyx i världen, rätten att få använda sina dagar till det han helst ville, för den tämligen enkla och tvivelaktiga lyx som kunde köpas för pengar” (ur Silverforsen, 1924).

Syftet med att läsa boken är förstås inte att hålla med om allt, utan att vidga sina tankar.

Läs här ett utdrag ur ett av bokens kapitel: ”Medborgarperspektiv som om människan betyder något”.