Med hjälp av skriftliga källor, som dagböcker, tidningsartiklar och brev, har forskarna kartlagt översvämningar i 103 olika vattendrag under 500 år. Analysen sträcker sig från floden Volga i öst till Douro i Portugal. 

Skillnad i klimat

I studien lyfter man fram perioderna 1560-1580, 1760-1800, 1840-1870 och 1990-2016 som decennier med särskilt många översvämningar. De tidigare perioderna ägde dock rum under perioder då klimatet var kallare än vanligt i större delen av Europa, medan den senaste perioden har ägt rum då klimatet varit betydligt varmare.  

– Den senaste perioden skiljer sig från tidigare perioder både om man ser till omfattning, rådande lufttemperatur och säsongsvariationer, säger Dag Retsö, docent vid Institutionen för ekonomisk historiska och internationella relationer, Stockholms universitet, som har medverkat i studien.

"Har överraskat myndigheter"

Den senaste perioden inträffar också efter en 90 år lång period utan några större översvämningar, vilket också det är speciellt. 

– Det är förklaringen till att de senaste decenniernas stora översvämningar har överraskat myndigheter och visat behovet av uppdaterad beredskap för att kunna hantera dem, säger Dag Retsö.

Han fortsätter:

– Översvämningar är bland de fenomen som brukar kallas ”naturkatastrofer”. Men egentligen är det fråga om naturriskfaktorer som förvandlas till samhällskatastrofer genom bristfällig samhällelig planering och beredskap. 

Forskarna menar att det nu behövs verktyg som bättre kan identifiera de fysiska mekanismerna bakom översvämningar och bättre strategier för riskbedömning.