Den senaste månaden har flera partier skickat yrkanden till kommunstyrelsen i Göteborg om behovet av att se över den lokala livsmedelsberedskapen. Det politiska engagemanget har delvis väckts i samband med coronakrisen, men hänger också ihop med det uthålliga påverkansarbetet i lokala omställningsgrupper.

– Vi är förbluffade över hur snabbt det har gått. Det har inte varit lätt, KD gick till exempel på val med att det inte skulle finnas lokala mjölkgårdar och det har varit polariserat mellan vissa partier. Men nu har många förstått frågan på ett djupare plan. Vi har flera lokala eldsjälar som jobbat med frågan länge och potatisuppropet har satt igång mycket, säger Arci Pasanen från Omställning Göteborg.

Som LFT tidigare skrivit om, skickade Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ i maj in ett yrkande till kommunstyrelsen om att Göteborg stad ska ta ett större ansvar för livsmedelsförsörjningen, så att staden blir mer självförsörjande både på lång och kort sikt.

”Vi behöver stärka vår självförsörjning”

Enligt förslaget skulle kommunens krisberedskap växlas upp för att säkra tillgången till mat. Förslaget röstades ned av allianspartierna och S, med motiveringen att det i dagsläget inte finns något brådskande behov att upprätta en krisplan, och därmed ”riskera att avleda resurser på Stadsledningskontoret som bättre används i den dagliga krishanteringen i den prövande tid vi just nu genomgår.”

En annan motivering var att livsmedelsstrategi är en nationell fråga, och inte en kommunal.

Däremot röstades ett annat yrkande, skrivet på Centerpartiets initiativ, om småskaliga och lokala odlingsinitiativ igenom på ett möte den 3 juni, vilket innebär att det nu ska behandlas av kommunfullmäktige. Enligt förslaget ska staden uppmuntra och stimulera till fler odlingsinitiativ.

– På sikt behöver vi stärka vår självförsörjning. De här åtgärderna kan bidra till förståelse för hur maten hamnar på vår tallrik och uppmuntra till att värna om det lokalproducerade, säger Emmyly Bönfors (C), kommunalråd.

Staden ska nu utreda om odlingsprojekten kan utökas, samt om park- och naturförvaltningen kan genomföra odlingskurser tillsammans med folkhögskolor och studieförbund.

Stadens arrenden begränsar

Förslagen innebär också att se över om det går att skapa bättre förutsättningar för Göteborgs jordbrukare, något som ska ske genom att inventera stadens jordbruksarrenden och titta på om det finns outnyttjad mark, samt om avtalsförhållandena går att förbättra.

Erik Bick, engagerad i föreningen Bergum-Gunnilse Utveckling och Hela Sverige ska leva, menar att just frågan om arrenden är ett problem. Mycket mark köptes av kommunen på mitten av 60-talet då planen var att göra Angered till en stad med 250 000 invånare. Sedan dess har marken arrenderats ut.

– Arrendena behöver ses över för att kunna användas för odling av grönsaker och rotfrukter.

Möjligheterna begränsas av jordabalken, så det gäller att hitta lösningar för andra arrendeformer eller köp av odlingsmark, menar Erik Bick.

– Om vi ska öka självförsörjningsgraden måste vi lyfta de spärrar som finns.

Han är ändå positiv till att frågan om lokal odling och självförsörjning nu lyfts brett i kommunen.

– Det är jättebra. Det här positiva gehöret bygger på flera års arbete, vi har sedan länge haft en dialog med politikerna i olika nämnder.