Konceptet går ut på att trädgårdsägare kostnadsfritt lånar ut odlingsytor till odlingsintresserade som själva saknar odlingsyta. Jämfört med antal besökare på webbsidan från första mars fram till nu har statistiken ökat rejält jämfört med förra året, säger medgrundaren Rosmarie Sundström.

– Vi kan inte tolka det som något annat än att det finns ett ökat odlingsintresse i samhället, något de flesta trädgårdsföreningar upplever just nu.

Dubbelt så många trädgårdsägare och odlare har besökt tjänsten, och inläggen på Facebook nås i snitt av ungefär 10 000 personer, jämfört med 1000 innan coronakrisen.

I Stockholm står cirka 10 000 personer i kö för att få en kolonilott, och kön växer hela tiden enligt föreningen Stockholms koloniträdgårdar, som representerar ett 70-tal koloniträdgårdsföreningar runt om i staden.

Inbjuder till gemenskap

Rosmarie Sundström tror att det ökade intresset dels beror på en växande medvetenhet om matförsörjning, men också på att många stannar hemma mer, vilket innebär att de har fler möjligheter att vara ute.

– När köerna till kolonilotterna ökar kan vi vara en lösning eftersom vi kan hjälpa dem som söker en lott på en gång. Dessutom är det gratis och inbjuder till gemenskap eftersom man får dela glädjen med ägaren som blir inspirerad och kanske kommer igång själv. Det är också bra att kunna hjälpas åt.

De flesta trädgårdsägare som vänder sig till Co-Grow för att låna ut sin trädgård är äldre personer, medan en majoritet av dem som söker mark är yngre. På så sätt fyller tjänsten även en viktig social funktion, menar Rosmarie Sundström.

– Särskilt viktigt blir det här under coronatider eftersom det kan ge de äldre en enorm förbättring i det sociala livet att ha någon som kommer varje dag och säger hej och kanske fikar i trädgården. Vissa har en partner som gått bort, som kanske var den som skötte den stora trädgården.

Många i städerna vill odla

De som vill dela sina trädgårdar finns i hela landet, som flest har det funnits 1200 trädgårdsägare och odlare med på kartan. Det är ganska jämnt fördelat mellan antalet personer som har trädgård och de som vill låna odlingsyta, menar Rosmarie.

– Däremot ser vi att i städer finns de som vill låna odlingsyta ofta i centrum medan de som har trädgårdar finns i utkanten, av förklarliga skäl.

För att underlätta samarbetet finns ett samarbetskontrakt där parterna kommer överens om praktiska saker kring utbytet. Vem ska stå för odlingsjord? Hur gör man med redskap? Vilka tider får man vara i trädgården? Till vilken grad delar man med sig av skörden och är det okej att ta med hund eller barn?

Helt nyligen har webbtjänsten också fått en ny annonsfunktion, så att användarna redan på nätet kan berätta  om sig själva och trädgården, önskemål och förväntningar och bilder på trädgården eller odlingsytan.

"Man mår bra av det"

Rosmarie Sundström uppmuntrar fler att börja odla.

– Det är roligt och man mår bättre av det. Det är också en underbar känsla att kunna äta sina egna skördade grönsaker. Dessutom innebär egenodlat ofta mer miljövänlig produktion av mat, de flesta odlar ekologiskt utan konstgödsel och tar vara på hushållsavfallet.

– Det blir ett tätt, lokalt kretslopp av näring. När man odlar flera grödor och blommor på samma yta gynnar man också pollinerare. Det blir biologisk mångfald både ovan och under jord.