Det finns risker med att ”stänga in” hotade djurarter i skyddade områden om dessa livsmiljöer är för ensidiga och inte har rätt förutsättningar för artens överlevnad på lång sikt. Det hävdar ett internationellt forskarlag, som bland annat använder jättepandan som exempel.
De arter som i huvudsak äter en sorts föda kallas specialister, medan allätare kallas generalister. Jättepandan har räknats till specialist, eftersom den äter väldigt mycket bambu.
Men nu utmanas den här synen av forskare i en ny studie publicerad i Conservation Science and Practice. Forskarna har sett att pandan tidigare levde i en mer varierad miljö – med ett större utbud av mat – innan människan trängde undan den till bambuskogarna för ca 3500 år sedan.
– Det motsäger den rådande idén att pandan har varit bambuspecialist i hundratusentals år, säger medförfattaren Joris Cromsigt, som är lektor vid SLU, i ett pressmeddelande.
Forskarna tror att chanserna för pandans överlevnad ökar om den flyttas till en mer varierad miljö igen.
Arter som lever i skyddade områden kallas i studien för ”flyktingarter” eftersom de inte har fått vara kvar i den livsmiljö de är bäst anpassade till.
– Vi tror att det finns många arter som lever under sådana förhållanden, säger Joris Cromsigt. För att kunna bevara hotade arter är det därför avgörande att rikta strålkastaren mot denna problematik, så att andra arter i en liknande situation kan identifieras.
