Många miljontals afrikaner är drabbade av sjukdomar som hiv och aids, tuberkulos och inte minst malaria.

– Situationen har blivit värre för dem som har malariasymptom i dag, eftersom dessa påminner om symptomen för covid-19. Och frågan är om personen då ska uppsöka sjukhus, när vi uppmanas att inte göra det, säger Yap Boum vid Epicenter Africa, som bedriver forskning för Läkare utan gränser.

Han påpekar att många afrikanska sjukhus saknar de resurser som krävs, och att personer som drabbats av malaria riskerar att inte få den vård de har behov av – på grund av rädslan för covid-19.

– Resultatet har blivit att vården av malaria har påverkats, säger Yap Boum, som också är professor i mikrobiologi vid Mbarara-universitetet i Uganda.

Han tillägger att även behandlingen av hiv, aids och tbc har påverkats av pandemin.

Dödsfall i malaria kan fördubblas

Världshälsoorganisationen, WHO, har varnat för att många fler afrikaner nu riskerar att dö i malaria.

– Vi oroar oss för hur spridningen av covid-19 ska påverka sjukvårdssystemen i Afrika – att det ska slå mot leveranserna av rutinmässiga insatser, däribland för att bekämpa malaria. Och rörelserestriktionerna påverkar vårdpersonalens möjligheter att ta sig till sina arbeten, säger Akpaka Kalu, som arbetar för programmet mot vektorburna tropiska sjukdomar vid WHO:s regionala kontor i Afrika, till IPS.

WHO har uppmanat världens länder att inte försaka programmen mot malaria i samband med insatserna mot coronaviruset. Om satsningar för att distribuera myggnät förhindras och tillgången till läkemedel mot malaria minskar på grund av nedstängningarna riskerar antalet dödsfall i malaria i Afrika att fördubblas under året, enligt FN-organet. Det skulle innebära att närmare 770 000 människor under året riskerar att dö i malaria i södra Afrika.

Påfrestning för sjukvården

Malaria kan förebyggas och behandlas, och även om framsteg har uppnåtts under senare år har sjukdomen förblivit ett mycket stort problem i Afrika, där en stor majoritet av världens malariafall inträffar. Sjukdomen är en av de tio vanligaste dödsorsakerna på kontinenten och varje år dör 400 000 personer i malaria.

Redan innan den nuvarande pandemin var sjukvården i många afrikanska länder underbemannad och dåligt utrustad, påpekar Akpaka Kalu.

Även malariaforskaren Mamadou Coulibaly vid Bamakos universitet i Mali menar att coronakrisen inneburit en mycket svår påfrestning för sjukvården i utvecklingsländerna. Han varnar för att resultaten skulle bli mycket svåra om de länder som är hårdast drabbade av malaria faller efter i sina insatser mot sjukdomen.

– För att undvika ett sådant katastrofalt scenario måste länderna skräddarsy sina insatser i dessa svåra tider – för att kunna garantera en snabb diagnosticering, behandling och tillgång på impregnerade myggnät, säger Mamadou Coulibaly till IPS.

"Hälsan det viktigaste vi har"

Yap Boum vid Epicenter Africa säger att kontinentens länder inte har satsat tillräckliga resurser på den inhemska sjukvården, och att det nu får konsekvenser – för alla, oavsett resurser.

– För första gången under vår livstid har människan insett att det viktigaste vi har är vår hälsa. Nu när våra gränser är stängda får vi alla förlita oss på den dåliga sjukvård som vi har byggt upp. Ingen kan längre ta ett flyg till Indien, London eller USA. Vi sitter alla i samma båt, eftersom vi inte har gjort de investeringar som behövs och min förhoppning är att denna pandemi kommer att leda till att sjukvården blir mer prioriterad.

Om inte de afrikanska ländernas investeringar i sjukvården ökar kommer Afrika att få svårt att leva upp till de hållbara utvecklingsmålen, som bland annat handlar om att eliminera malaria till 2030.

– Vi vill inte uppleva en situation där vi skyddar folket från covid-19, men där de dör av malaria och andra sjukdomar. Vi vill att regeringarna satsar på nationella sjukvårdssystem. Covid-19 har visat att Afrika är i behov av lokaler och utrustning som för närvarande saknas för att effektivt kunna hantera en pandemi, säger Akpaka Kalu.