SLU-rapporten ”Sveriges förändrade lantbruk: lantbrukarnas egna röster om förändringar sedan 1990-talet och strategier inför framtiden”, innehåller bland annat en intervjustudie med 40 lantbrukare från tre olika svenska jordbruksregioner nu och för 25 år sedan.

Rapporten visar att utvecklingen i svenskt jordbruk länge gått mot allt färre och större gårdar. Markpriserna i områden med de bästa jordarna har pressats uppåt, samtidigt som ett storskaligt jordbruk kräver stora investeringar i dyr teknik.

– Lantbruket i Sverige har väldigt olika förutsättningar på olika platser, och alla gårdar har också sina unika förutsättningar. Många jordbrukare klarar sig bra på andra sätt än genom den stordrift som ofta har lyfts fram som den mest konkurrenskraftiga, säger projektledaren Flora Hajdu i ett pressmeddelande.

Lantbrukare söker nya vägar i norr

Studien har utgått från en undersökning som gjordes i början av 1990-talet, där 350 jordbrukshushåll intervjuades i tre olika regioner: Ångermanland, Västergötland och Skåne. 40 av dessa söktes upp och intervjuades igen under 2017-2018.

– Det är intressant att se förändringarna i de olika regionerna och hur skillnaderna mellan den nordligaste regionen och de två mer sydliga har ökat. Det gäller dels jordbruket i sig, men också alla de företag och tjänster som omger lantbruket. Livsmedelsindustri, rådgivning och säljare, allt tunnas ut i den nordliga regionen och lantbrukarna söker nya vägar, säger Cecilia Waldenström, forskare som även var med i den ursprungliga studien på 1990-talet.

Några förändringar som har spelat stor roll för hur lantbrukarnas verksamhet har utvecklats är den snabba teknikutvecklingen, ett ökat intresse för miljö och djurskydd i samhället, förändrad efterfrågan från konsumenterna och lantbruksrådgivningens utveckling.

Klimatförändringar ger nya möjligheter och utmaningar

Även andra samhällsförändringar som inte har direkt koppling till lantbruket har påverkat:

– I en del av projektet har vi utforskat hur det fungerar att kombinera att vara förälder och att driva en gård, med tanke på hur synen och förväntningarna på föräldrar och särskilt pappor har förändrats sedan 1990-talet, säger Camilla Eriksson, den forskare i projektet som har fokuserat på genusperspektiven.

En annan del av projektet har fokuserat på klimat- och framtidsfrågor.

– Klimatförändringen kommer att ge lantbrukarna nya utmaningar och kanske också möjligheter, säger forskaren Erik Westholm.

– Lantbrukarna själva är viktiga för omställningen då matproduktionen kommer att få en kritisk roll i framtidens samhälle. I intervjuerna framträder en splittrad bild av klimatframtiden – i det korta perspektivet ser vissa att det svenska jordbruket kan gynnas, men det finns också en oro för vad som kan komma längre fram.

Den 29 maj kl 14–15 bjuder författarna till rapporten in till ett digitalt diskussionsmöte kring rapporten och kring lantbrukets förutsättningar i Sverige.