Sverige sticker ut med sitt fokus på att jaga enskilda brukare för att få bort narkotikan. Men hur väl strategin verkligen fungerar är det ingen som riktigt vet. Nu ansluter sig även Folkhälsomyndigheten till skaran som vill se en utvärdering av den svenska narkotikastrafflagen.
Ett narkotikafritt samhälle var målet när eget bruk av narkotika kriminaliserades 1988. Några år senare, 1993, infördes fängelse i straffskalan.
– Efter det har polisens insatser riktats allt mer mot själva gatunivån och de enskilda brukarna. Tittar man på de straff som döms ut så är ju en mycket stor majoritet av dem för eget bruk, och riktar sig oftast mot personer med beroendeproblem som lagförs gång efter gång, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.
Tanken med kriminaliseringen av eget bruk var att avskräcka, och att tidigt kunna upptäcka och ingripa när människor – främst unga – använde narkotika. Men vilka effekter lagstiftningen faktiskt haft är osäkert. Sist en utvärdering gjordes var för 20 år sedan.
Ökad dödlighet
De senaste åren har både användningen av narkotika och den narkotikarelaterade dödligheten ökat i Sverige. Förra året fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag av regeringen att komma med förslag på åtgärder för att förebygga droganvändning och minska de skador som narkotikan orsakar. I början av maj i år blev rapporten klar, och i den föreslår myndigheten bland annat att narkotikastrafflagen, inklusive kriminaliseringen av eget bruk, ska utvärderas.
– Det finns ett behov att se om lagen fungerar som det är tänkt. Egentligen vet vi inte vad den har haft för effekter, säger Joakim Strandberg, chef över enheten för drogprevention på Folkhälsomyndigheten.
I februari i år uppmanade riksdagens socialutskott regeringen att utvärdera den svenska narkotikapolitiken. Socialminister Lena Hallengren sade då att hon välkomnade kravet på en utvärdering, men regeringen vill inte inkludera frågan om eget bruk har SVT tidigare rapporterat.
– Exakt hur vi gör svarar jag inte på, men när det gäller eget bruk så har jag inte ändrat uppfattning, och inte heller regeringen, säger Hallengren till SVT om Folkhälsomyndighetens rapport.
"Meningslöst"
Björn Johnson tycker det ”vore på tiden” med en utvärdering av narkotikastrafflagen – det finns signaler som tyder på att den inte haft den effekt som varit syftet. Efter kriminaliseringen av det egna bruket har andelen ungdomar som testat narkotika ökat. Som tidigare nämnt har också narkotikadödligheten ökat kraftigt.
– Vi kan inte veta hur situationen varit utan kriminaliseringen, men det finns ingenting i statistiken som talar för att det här haft en återhållande effekt i Sverige, säger Björn Johnson.
– Sedan ägnas väldigt mycket av polisens knappa resurser åt att lagföra brukare, och jag tror ganska många poliser tycker att det är ganska meningslöst att jaga drogberoende personer för denna typ av brottslighet. Konsekvensen blir ju bara att de döms till dagsböter som de ändå inte kan betala, fortsätter han.
Narkotika i Sverige
I Sverige är all hantering och användning av narkotika kriminell. Eget bruk kriminaliserades 1988 och 1993 skärptes lagstiftningen och fängelse infördes i straffskalan.
Syftet med kriminaliseringen var att kunna upptäcka narkotikabruk och ingripa på ett tidigt plan, främst när det gäller unga. När fängelse infördes i straffskalan innebar det också en möjlighet för polisen att vid misstanke om att en person använt narkotika kunna använda sig av kroppsvisitation och provtagning.
En utvärdering av rättsväsendets insatser gjordes 2000 av Brå, som visade att fler unga som inte tidigare varit kända av polisen identifierats och lagförts till följd av lagstiftningen. Inga entydiga tecken på avskräckande effekt av kriminaliseringen och straffskärpningen syntes.
Inga nya utvärderingar har gjorts sedan dess.
Källa: Folkhälsomyndigheten
