Sedan premiärminister Abiy Ahmed kom till makten i Etiopien för två år sedan har målsättningen varit att skapa en regering där kvinnor sitter på hälften av de viktigaste ministerposterna.

En historisk tillbakablick visar att förändringarna inom den etiopiska politiken har varit stora. År 1991 innehade kvinnorna endast tre procent av platserna i landets parlament. I dag ligger siffran på 38 procent, vilket innebär en nästan dubbelt så hög kvinnlig representation som i USA:s kongress.

Positivt för jämställdhetsarbetet

Sahle-Work Zewde har utnämnts till Etiopiens första kvinnliga president medan Aisha Mohammed blivit landets första kvinnliga försvarsminister.
Experter betonar att fler kvinnor på toppositioner har en positiv inverkan på jämställdhetsarbetet i stort. Och Etiopien är ett land där behovet av att förbättra situationen för landets 50 miljoner flickor och kvinnor förblir omfattande.

– Det finns starka bevis för att när fler kvinnor ges plats i politiken så genomförs också fler satsningar som är inriktade på att förbättra livsvillkoren, och kring frågor som är prioriterade av familjer, kvinnor och minoriteter, säger Katja Iversen, ordförande för den internationella organisationen Women Deliver, till IPS.

– Studier visar också att det är vanligare att kvinnor är beredda att arbeta över partigränserna, och för att uppnå varaktig fred, samt prioriterar sjukvård, utbildning och andra samhällsviktiga frågor som är avgörande för hela samhällets välmående, fortsätter hon.

"Mer lojala"

Samtidigt finns det kritiker som menar att vissa av de kvinnor som på senare tid getts plats i politiken främst har nominerats av andra skäl.

– De kvinnor som kommit fram är mer lojala till premiärministern än vad allmänheten är, vilket gör att de får svårt att agera. De vill inte göra den man som nominerade dem besviken, säger den etiopiska frilansjournalisten Hadra Ahmed till IPS.

Hon menar att ett riktigt genombrott för kvinnorna i politiken bara kommer att ske den dag då de kommit till makten som egna kandidater med sin egen agenda.

Och samtidigt som den etiopiska regeringen på senare tid har fört fram flera kvinnliga politiker så förblir spänningarna i landet starka. Dessa kan utgöra en fara för alla, oavsett kön, i synnerhet genom attacker i de sociala medierna.
Men just kvinnor riskerar att drabbas särskilt hårt, har Daniel Bekele, ordförande för Etiopiens människorättskommission, slagit fast:

– Kvinnliga politiker ställs inför en särskild form av attacker via nätet och genom andra medvetna angrepp som syftar till att få dem att överge politiken. Detta är en spegelbild av hur vårt patriarkala samhälle fungerar, sade han vid en konferens som hölls i slutet av förra året.

Strukturella hinder

Dinah Musindarwezo, kommunikationschef vid den globala organisationen Womankind Worldwide, säger till IPS att det är mycket viktigt att det ges utrymme åt kvinnor inom politiken – men att det är lika avgörande att de också erbjuds en arbetsmiljö som gör det möjligt för dem att vara effektiva ledare.

– Ofta förväntas kvinnor att på något magiskt sätt kunna lösa alla jämställdhetsfrågor, utan att någon hänsyn tas till alla de strukturella hinder de ställs inför.

Dinah Musindarwezo säger att kvinnliga politiker bland annat drabbas av att partikollegor överskuggar dem, eller genom att de inte erbjuds de resurser de behöver.

– Kvinnliga ledare drabbas också ofta av offentlig kritik eller trakasserier bara för att de är kvinnor.

Ny lag skapar förutsättningar

Planen var att det skulle hållas allmänna val i Etiopien i augusti i år, men på grund av coronaepidemin har nu dessa skjutits upp på obestämd tid.

Katja Iversen betonar att världens länder vid sidan av att släppa fram fler kvinnliga politiker även måste genomdriva lagar som förbjuder könsbaserat våld och sexuella trakasserier – samt se till att förövare straffas. Dessutom måste alla diskriminerande lagar som motverkar jämställdheten slopas, betonar hon.

Hennes organisation lyfter samtidigt fram att det har stiftats en ny lag i Etiopien som innebär att männen inte längre har makten över familjens gemensamma tillgångar, eller har rätten att besluta om en kvinna ska få arbeta utanför hemmet eller inte. Världsbanken uppger att denna förändring skapat förutsättningar för att fler kvinnor ska kunna arbeta inom produktiva sektorer.

Även på andra nivåer har förändringar inletts. Ett exempel är i huvudstaden Addis Abeba där landets första feministiska forsknings- och utbildningsföretag Setaweet har startat en verksamhet som erbjuder skolor, myndigheter och företag utbildning i jämställdhetsarbete.