Det kan också vara svårt att riva upp gamla beslut om investeringar i utsläppstung infrastruktur, samtidigt som det politiska stödet ofta är svagt för de åtgärder som krävs. Det visar rapporten från forskningsprojektet Stafetten som genomförs av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Traffic och Lunds universitet.

– De långa ledtiderna i transportplaneringen blir ett problem i det här sammanhanget. Gamla beslut om till exempel utbyggda vägar ligger fast trots att flera intervjuade planerare ifrågasätter om de leder mot de mål som finns idag, säger Åsa Hult, mobilitetsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet, ett pressmeddelande.

Forskarna kunde också se att det är lättare att få politiskt stöd för abstrakta mål på övergripande nivå än för de konkreta beslut som krävs för att nå målen.

"Omöjligt att försvara"

Det svenska klimatmålet siktar på att utsläppen från inrikes transporter (undantaget flyg) ska minska med minst 70 procent senast till 2030 jämfört med 2010. Studien visar dock att trots att målsättningarna uppfattas som abstrakta så speglas de i högre utsträckning i nya beslut som fattas. Det finns också enstaka exempel på att gamla beslut har omvärderats. Frågan är om det räcker för att ställa om tillräckligt snabbt, skriver forskarna.

– Med den kunskap vi har idag om vikten av en snabb klimatomställning framstår det som nödvändigt att börja pröva om äldre investeringsbeslut fortfarande är aktuella. Att spendera miljardbelopp på att bygga ut vägar vilket dels leder i rakt motsatt riktning i förhållande till miljömålen, dels innebär att stora ekonomiska resurser tas i anspråk som behövs för att ställa om till ett långsiktigt hållbart transportsystem blir i längden omöjligt att försvara, säger Emma Lund, forskare på Trivector, i pressmeddelandet.

Forskningsprojektet har pågått i drygt två år och finansieras av Naturvårdsverket.