Nät och burar som gått förlorade under fiske vållar lidande och död för många arter i havet. Nu ska yrkesfiskare få betalt för att bärga ”spöknät” och liknande. Samtidigt önskas bättre rapportering från fritidsfisket om förlorade redskap.
Spöknät, eller spökgarn, är nät som tappats under fiske. De kan ha fastnat på botten, förlorats i dåligt väder eller blivit överkörda. Det handlar nästan alltid om redskap som placerats ut, inte trålar och annat som dras efter fartyg.
Moderna nät av plastmaterial håller länge, och får fångster även när ingen ser till dem. Fiskar, sälar, tumlare och dykande sjöfågel fastnar i näten och får en långsam död. Spöknäten fiskar för alltid.
Problemet med förlorade nät är, i svenska vatten, störst i Östersjön och Öresund. På västkusten är det vanligare att man blir av med redskap vid exempelvis hummerfiske, som blir så kallade spöktinor där fångsten svälter ihjäl.
"Stort problem"
Nu får yrkesfiskare söka pengar ur en pott på 3,6 miljoner kronor för att ta upp förlorade fiskeredskap och annat skräp.
– Detta är ett stort problem. Vi har dels redskap som legat länge på botten, dels en konstant tillförsel av nya, säger Charlotta Stadig, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
Att få betalt för att plocka upp spöknät är ett önskemål från yrkesfiskarna. Själva fisket begränsas ofta av myndighetsbeslut för att skydda bestånden av olika arter. I år har fiskenäringen också drabbats av sjunkande efterfrågan, när många lunchrestauranger och krogar har stängt eller går på lågvarv under coronapandemin.
– Yrkesfisket är väldigt hårt ansträngt i nuläget, både av kvotbegränsningar för att säkerställa fisket för framtida generationer, men också givet coronasituationen, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).
Då blir nätfisket en välkommen extra inkomst.
– Nu gör man en riktad utlysning med syfte att städa från marint skräp i Östersjön och på andra håll längs kusten, tillägger Jennie Nilsson.
Krav att rapportera
Yrkesfiskare måste rapportera om man mister redskap, vilket förstås underlättar ”städningen”. Fritidsfiskare har i dag inte samma skyldighet. Men det kan komma.
– Fritidsfiskare är en grupp som vi behöver rikta insatser till. Information om fiskeredskapens skadeverkningar om de glöms kvar, att man måste vara försiktig med var man placerar ut redskap, och att man måste ta upp dem. Vi föreslår flera insatser som riktas till fritidsfisket, säger Charlotta Stadig på Havs- och vattenmyndigheten.
Tanken är att lansera ett verktyg där fritidsfiskare enkelt kan rapportera att man förlorat redskap.
Ett särskilt mål för insatsen som nu görs är att hitta gamla nät, som legat länge i vattnet.
– Vi behöver kartlägga var det finns ansamlingar, ”hot spots” brukar vi kalla dem, så att vi draggar på rätt ställen, framhåller Charlotta Stadig.
Spökfiske
Spöknät, också kallade spökgarn, är fiskenät som förlorats och ligger kvar i vattnet utan tillsyn.
Även redskap som burar, tinor och ryssjor kan tappas bort under fiske.
Olika typer av förlorade redskap finns på alla djup, från strandnära till långt nere i havet.
Osäkerhet om hur botten ser ut gör arbetet med att bärga redskapen svårare.
Krokar, undervattenskameror och även dykare används i arbetet.
Omkring en fjärdedel av allt marint skräp är enligt uppskattningar förlorade fiskeredskap.
Insatser för att plocka upp spöknät har gjorts även tidigare. Under 2012 plockade polska och litauiska fiskare upp 22 ton sådana nät ur Östersjön i ett projekt för Världsnaturfonden.
Simrishamns kommun och flera andra aktörer har nyligen deltagit i ett treårsprojekt i Östersjön där man bland annat utvecklat arbetsmetoder.
Källa: Havs-och vattenmyndigheten
