Det så kallade krislägesavtalet i Region Stockholm fortsätter att gälla. Medarbetare inom intensivvården kan därmed tvingas fortsätta att jobba enligt avtalet, trots att maxgränsen egentligen är fyra veckor. Regionens strategi är nu att rekrytera fler medarbetare.
– Vi gör verkligen allt för att tillföra intensivvården mer resurser, säger Ulrika Sundquist, personalchef vid Region Stockholm.
De första medarbetarna ombads den 6 april att arbeta enligt krislägesavtalet.
Men många medarbetare anvisades i slutet av den veckan eller veckan efter.
– Så sent som i går anvisades medarbetare. Det betyder att den här fyraveckorsperioden har börjat vid olika tidpunkter för olika medarbetare, säger Ulrika Sundquist.
Över 1 000 personer
Över 1 000 personer i olika yrkeskategorier har beordrats att arbeta enligt krislägesavtalet. Det handlar om cirka 500 sjuksköterskor, över 200 läkare, mer än 250 undersköterskor samt ett antal fysioterapeuter, medicinska sekreterare och psykologer. Antalet som anvisas ökar varje dag.
– Vi följer utvecklingen dag för dag och just nu är det fortfarande väldigt många patienter med covid-19 i vårt flöde. Behovet av IVA-vård är fortsatt väldigt stort. Därför är det omöjligt att för oss att veta när krisläget är över, säger Ulrika Sundquist.
Krislägesavtalet innebär 48-timmars arbetsvecka, ständig beredskap och kraftigt höjd lön. Snart är det dags att förnya avtalet, men frågan är hur länge personalen orkar.
– Det är extremt tufft. Det är ett arbete som innebär att du ansvarar för långt fler patienter än vad du normalt gör som intensivvårdssjuksköterska, eftersom man har utökat platserna, säger Gunilla George, ordförande för Vårdförbundet Stockholm.
Ändrade scheman
Ulrika Sundquist konstaterar att krislägesavtalet endast ska användas när det är just krisläge. Dagens situation innebär att det ändå kan bli nödvändigt att fortsätta anvisa medarbetare som redan arbetat enligt avtalet i fyra veckor.
– Vi hoppas givetvis inte att det ska bli nödvändigt, och det är klart att vi kommer göra allt för att det ska vara så hållbart som möjligt, säger Ulrika Sundquist.
För att medarbetarna ska få tillräcklig återhämtning försöker man lägga så bra scheman som möjligt.
– Men utifrån hur vården ser ut och att vårdbehovet kan förändras väldigt snabbt, vilket vi sett under den här pandemin, kan det vara så att scheman måste ändras med kort varsel.
Region Stockholm anstränger sig också för att tillföra mer resurser till intensivvården.
– Vi gör verkligen allt för att tillföra mer resurser, bland annat flyttar vi över medarbetare inom våra egna verksamheter och från privata vårdgivare. Vi har också anlitat bemanningsbranschen och rekryterat fler som gjort intresseanmälningar, säger Ulrika Sundquist.
Krislägesavtal
Vanlig månadslön eller timlön utbetalas. Därutöver tillkommer en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme.
Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av så kallad särskild nödfallsövertid.
Arbetstidslagen har ersatts av bestämmelser i kollektivavtalet, specialanpassade till krissituationen.
Det ordinarie arbetstiden är 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om max fyra veckor.
Källa: Sveriges Kommuner och Regioner
