Uppgifterna ingår i en rapport som nyligen släpptes av FN:s befolkningsprogram, UNFPA, för att belysa hur omfattande bristen på dessa vårdinsatser är för stora delar av världens kvinnor. Flera av de länder som ingår i kartläggningen finns i södra Afrika.

Risk för bakslag

I takt med att världens länder stängt ned verksamheter och infört begränsningar för människors rörelsefrihet finns det enligt experter en tydlig risk för bakslag även för de små framgångar som uppnåtts kring kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa.

– På global nivå har vården drabbats mycket hårt vad gäller allt ifrån rutintester av könssjukdomar till mödravård och service för preventivmedel och aborter, säger Françoise Girard, ordförande för Internationella koalitionen för kvinnohälsa, IWHC, till IPS.

Hon menar att service som berör sexuell och reproduktiv hälsa tillhör de frågor som ofta hamnar längst ned i prioriteringsordningen i samband med kriser.

– Detta eftersom beslutsfattarna inte tillhör de grupper som kommer att drabbas av dessa brister.

Förstärkta orättvisor

Emilie Filmer-Wilson vid UNFPA betonar att en viktig faktor för huruvida en kvinna har möjlighet att ta egna beslut rörande sina reproduktiva rättigheter är hennes utbildningsnivå. Hon påpekar för IPS att även det området drabbas av den nuvarande pandemin, eftersom så många skolor hålls stängda. Och när det gäller tillgängligheten brukar den avgörande faktorn handla om geografiska avstånd – men under coronakrisen har den frågan blivit ännu mer komplicerad.

Françoise Girard betonar att det finns en klar risk för att marginaliserade grupper kommer att drabbas särskilt hårt. Det kan handla om fattiga kvinnor, kvinnor som tillhör sexuella eller etniska minoriteter, eller som lever med funktionsnedsättningar.

– Dessa hade redan svårt att få tillgång till grundläggande vård och sociala skyddsnät, och covid-19-pandemin har förstärkt dessa orättvisor. I exempelvis USA har pandemin slagit särskilt hårt mot den afroamerikanska befolkningen, påpekar hon.