Att Arktis och Antarktis värms upp betydligt snabbare i klimatkrisen än jorden i genomsnitt är välkänt sedan länge. Nu har SMHI, på uppdrag av SVT, jämfört årsmedeltemperaturen på sina väderstationer sedan slutet av 1800-talet fram till idag för att se hur stor ökningen är i Sverige.
Sverige har blivit 1,7 grader varmare i genomsnitt sedan slutet av 1800-talet visar data från SMHI:s väderstationer, som mäter temperaturen varje dag på en mängd platser över hela landet. Störst har ökningen varit i Jokkmokk med 2 grader. Det är mer än dubbelt så mycket som den globala temperaturökningen som har varit i genomsnitt 0,8 grader under samma period, rapporterar SVT.
En aspekt är den förstärkande effekt som den ökande frånvaron av snö och is får, då detta normalt reflekterar solens strålar på vintern. Störst temperaturskillnader har därför också mätts upp i december och mars.
– Snö och is är bra på att reflektera den inkommande solstrålningen från rymden. När den vita snöytan försvinner reflekteras inte solstrålningen tillbaka lika effektivt, och det blir varmare, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, till SVT.
Varmare i öst
Även de östra delarna av landet har sett en starkare uppvärmning jämfört med de västra, vilket Erik Kjellström förklarar med närheten till den stora eurasiska kontinenten i öst jämfört med Atlanten i väst som värms upp långsammare.
– Temperaturen kommer öka ännu mer. Vi kommer se allt kortare vintrar, säger Erik Kjellstörm.
I beräkningen har SMHI jämfört perioden 1860–1899 med 1991–2019, då variationerna annars kan vara stora mellan olika år när man tittar på ett begränsat geografiskt område som Sverige.
