Ekologiskt jordbruk missgynnas i de vanliga analyser av miljöeffekter som används, eftersom de inte räknar in många viktiga aspekter som biologisk mångfald, giftspridning och jordkvalitet. Det visar en ny forskningsstudie vid Chalmers.
Tidigare forskningsstudier som har gjorts med hjälp av så kallade livscykelanalyser (LCA), där ekologiskt jordbruk jämförs med konventionellt jordbruk, har exempelvis visat att ekologiskt jordbruk är sämre för klimatet. Dessa studier har fått stor spridning i olika medier. Men de tre forskarna bakom den nya studien är kritiska till att använda LCA-verktyget på detta sätt.
– Vi är oroliga över att LCA ger en för begränsad bild, vilket riskerar att leda till dåliga politiska och samhälleliga beslut. När man jämför ekologiskt jordbruk med intensivjordbruk finns det bredare effekter som inte fångas upp tillräckligt med dagens metoder, säger Christel Cederberg på Chalmers, i ett pressmeddelande.
"Tillbaka till verkligheten"
Organisationen Ekologiska lantbrukarna skriver att aktörer inom eko-sektorn på senare tid tvingats debattera ekojordbrukens klimatpåverkan i en ”hitte-på-värld”.
– Självklart välkomnar vi studien och hoppas att den kommer föra debatten om olika odlingsmetoders klimatpåverkan tillbaka till verkligheten igen. Det är både bra för ekojordbruket men framförallt för klimatet, säger Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare på Ekologiska Lantbrukarna, i ett uttalande.
– Det är oerhört värdefullt att forskare själva efterlyser ett bredare perspektiv, fortsätter hon.
Biologisk mångfald missas
En viktig faktor för långsiktig hållbarhet är biologisk mångfald och där har det industriella jordbruket haft stora negativa effekter på exempelvis insekter och fåglar påpekar forskarna.
– Vår analys visar att dagens LCA-studier sällan räknar in effekterna på biologisk mångfald, och därför missar fördelen som ekologiskt jordbruk har. Tidigare studier har visat att ekologiska åkrar har runt 30 procent högre biodiversitet än konventionella åkrar, säger Marie Trydeman Knudsen på Århus universitet i Danmark.
"Metoden behöver utvecklas"
Andra viktiga aspekter som de lyfter är att det används gifter inom det konventionella jordbruket, liksom att det ger sämre markbördighet och orsakar jorderosion. Men det är få LCA-studier som tar hänsyn till detta. Istället värderas miljöeffekten per kilo producerad gröda, vilket gynnar intensivjordbruket som ofta presterar bättre när det gäller avkastning. Men det visar inte hela bilden, menar forskarna, som påpekar att intensivjordbruket har högre miljöbelastning per hektar landyta.
– Dagens LCA-metodik och tillämpningar är helt enkelt inte tillräckligt bra för att utvärdera agroekologiska odlingssystem, såsom ekologiskt jordbruk. Metoden behöver utvecklas och kopplas ihop med andra verktyg för miljöutvärdering för att få fram en mer balanserad bild, säger Christel Cederberg.
De tycker också att det är problematiskt att tidigare analyser använt sig av hypotetiska ”indirekta effekter”. Exempelvis att den lägre avkastningen i ekojordbruk automatiskt kan översättas till ökade utsläpp av växthusgaser, på grund av högre markanspråk – som kan leda till avskogning.
