Klimatmålen kommer inte att nås med den politik som hittills beslutats.
Det finns ingen konkret plan för hur orden ska bli verklighet, anser Klimatpolitiska rådet om regeringens ansträngningar för att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser.
Klimatpolitiska rådet, som har i uppdrag att granska regeringens klimatpolitik, ger mer ris än ros i den rapport som nu har lämnats över till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) och näringsminister Ibrahim Baylan (S).
– Även om man tolkar regeringens klimatpolitiska handlingsplan på bästa och mest generösa sätt så rör vi oss inte tillräckligt snabbt i rätt riktning, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.
132 punkter
I slutet av december i fjol presenterade regeringen landets första klimatpolitiska handlingsplan, i linje med det klimatpolitiska ramverk som slogs fast 2017. Där beskrivs i 132 punkter hur Sveriges utsläpp av växthusgaser ska minska till netto noll senast år 2045.
– Det är inte fel på vad man tänker sig att göra. Men det saknas konkretiseringar, tidsangivelser, uppgifter om vem som är ansvarig och hur resurser ska avsättas. Så egentligen är det ingen handlingsplan, och på så vis uppfyller den faktiskt inte intentionen i klimatlagen, säger Johan Kuylenstierna.
I rapporten har Klimatpolitiska rådet formulerat tolv rekommendationer. Dels handlar de om hur exempelvis myndigheter bör samverka för att klimatarbetet ska få en bred förankring och genomsyra allt arbete. Dels har rådet tagit fram redskap som ska göra det möjligt att utvärdera och bedöma de åtgärder som genomförs.
– Man kan ju ha hur många fina åtgärder som helst, men om man inte kan utvärdera dem eller beskriva hur de ska implementeras är det väldigt svårt att avgöra om de kommer att fungera eller inte, säger Kuylenstierna.
Lövin vill återkomma
Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) håller med om delar av kritiken, men menar att regeringen avser att uppdatera klimathandlingsplanen löpande.
– Vår tolkning är att vi inom ramen för klimatramverket kan återkomma med preciseringar till riksdagen när vi lägger propositioner, och i de klimatredovisningar som vi ska lägga fram årligen, säger Lövin.
TT: Både du och klimatforskarna understryker att klimatarbetet är brådskande. Varför finns då inte dessa viktiga delar med i klimathandlingsplanen från början?
– Det beror på att det är den första klimathandlingsplanen någonsin. Många av de här åtgärderna måste beredas först. En del av dem var vi överens om redan i Januariavtalet, men många andra är inte färdigberedda ännu, säger Isabella Lövin.
Ont om tid
På vägen mot målet att Sveriges utsläpp av växthusgaser ska vara netto noll senast 2045 finns ett antal etappmål. Ett är att utsläppen från fordonssektorn ska ha minskat med 70 procent jämfört med 1990 senast 2030. Det ser svårt ut, enligt klimatpolitiska rådets analys.
– Vi menar att det är mycket allvarligt att den här klimathandlingsplanen inte når närmare målet, för utöver denna är det bara en och en halv klimathandlingsplan kvar till 2030. Därför räcker det inte riktigt att säga att man kan skärpa ambitionerna i kommande planer, säger Johan Kuylenstierna.
Rapporten i korthet
Klimatpolitiska rådets har granskat regeringens klimatpolitiska handlingsplan, som presenterades i slutet av december 2019. Så här lyder rådets övergripande bedömning:
”Klimatpolitiska rådet välkomnar att regeringen presenterat en bred handlingsplan med insatser i många olika sektorer, från lokal till internationell nivå. Den allvarligaste bristen är att regeringen inte redovisar i vilken grad de beslutade och aviserade insatserna i sina delar eller som helhet, bidrar till att klimatmålen kan nås. Därmed uppfyller inte handlingsplanen klimatlagens krav i detta avseende. Insatserna är därtill genomgående diffust beskrivna och saknar en tidplan för genomförande.”
Rapporten innehåller tolv rekommendationer:
1. Konkretiserade den klimatpolitiska handlingsplanen med tidssättning och effektbedömning, och följ upp planen årligen i regeringens klimatredovisning.
2. Stärk och bredda ansvaret för det klimatpolitiska arbetet i regeringen.
3. Relevanta myndigheter ska ha löpande lämna förslag på insatser som bidrar till att nå klimatmålet.
4. Stärk myndigheternas kompetens och kapacitet att konsekvensbedöma åtgärder med avseende på det klimatpolitiska målet.
5. Det klimatpolitiska ramverket ska ha samma tydliga genomslag i regeringens arbete som det finanspolitiska ramverket.
6. Förverkliga de omställningsplaner för näringslivet som tagits fram av initiativet Fossilfritt Sverige.
7. Ta fram en tidplan för transportsektorns omställning till fossilfrihet genom elektrifiering och förnybara bränslen; liksom för svensk produktion av förnybara bränslen.
8. Utred en ny vägtrafikbeskattning, som kan genomföras i takt med att transportsystemet förändras.
9. Fortsätt att prioritera statliga utvecklingsmedel till fossilfria och konkurrenskraftiga industriprocesser som kan minska industrins utsläpp av växthusgaser.
10. Underlätta satsningen på koldioxidavskiljning (CCS).
11. Öka ambitionsnivån när det gäller att göra jordbruket fossilfritt.
12. Stimulera och stötta efterfrågan på klimatvänligare varor och tjänster inom alla sektorer.
Källa: Klimatpolitiska rådet
Sveriges klimatpolitiska ramverk
Sveriges klimatpolitiska ramverk, som antogs 2017, består av klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd.
Klimatmålet slår fast att Sveriges utsläpp av växthusgaser ska vara netto noll senast år 2045. Därefter ska de vara negativa, så att det tas bort mer växthusgaser från atmosfären än vad som släpps ut. På vägen mot slutmålet finns ett antal etappmål. Ett av dem är att utsläppen från fordonstrafiken ska ha minskat med 70 procent jämfört med 1990 senast 2030.
Klimatlagen innebär i korthet att varje regering ska föra en politik som leder till att klimatmålet förverkligas. I det arbetet ingår bland annat att ta fram en klimatpolitisk handlingsplan vart fjärde år. Planen ska lämnas till riksdagen året efter ordinarie riksdagsval. Sveriges första klimathandlingsplan presenterades 17 december 2019.
Klimatpolitiska rådet ska utvärdera regeringens klimatpolitik och granska den klimatpolitiska handlingsplanen senast tre månader efter att den har lämnats till riksdagen. Rådet består av åtta ledamöter som är valda på tre år och som därefter ska föreslå sina efterträdare.
Källa: naturvardsverket.se, regeringen.se, klimatpolitiskaradet.se
