Två eller till och med tre skördar under en säsong är fullt möjligt. Intensivodling kan var och en ägna sig åt i liten skala, berättar odlingsexperten Karin Jansson i ett samtal om radavstånd, rutmönster och väder.
Du har säkert hukat dig över jorden och mätt med tumstock eller måttband. Sedan har du pillat ner fröer enligt odlingskonstens alla regler. Eller rättare sagt à la storskalig odling av åkermark.
– Gå inte så mycket på de rad- och plantavstånd som står på fröpåsarna. Som ny odlare ska man i stället tänka att man ska odla på en liten yta. Det är enklare att sköta om, säger Karin Jansson.
Hon är redaktör för Odlaren, medlemstidning för Fobo, Förbundet organisk-biologisk odling och skriver en artikelserie om intensivodling. Hon berättar att kineser har en lång tradition av att maxa sina lotter, liksom den amerikanska ursprungsbefolkningen. På svensk mark skulle man kunna datera strategierna till gröna vågen och 1970-talet. Så länge har Fobo funnits och spritt kunskap om småskalig, ekologisk odling av köksväxter och hur man kan bli självförsörjande.
Pallkragar
För den hugade är pallkragar, gärna dubbla sådana, det absolut bästa när man ska inleda sin bana som intensivodlare.
– Det växer inte in ogräs från sidorna. Du har överblick, du kan göra ett rutmönster.
Men vänta, rutmönster? Jo, mät upp kvadrater med 40 centimeters sidor. Välj sedan grönsaker. En tomatplanta får till exempel plats i en ruta, medan du kan sätta nio morotsfrön i en annan kvadrat och 16 sallatsplantor i en tredje. När det gäller sallat kan man dra upp små plantor i kruka där de växer den första månaden.
– Så fort man har skördat ett sallatshuvud sätter man ut en ny liten planta. Det är roligt att odla på det sättet, för då växer och frodas det hela tiden. Det är just en metod som funkar småskaligt. Bonden skulle ju aldrig göra så, säger Karin Jansson.
Flera sådder
Låt härdiga grönsaker som sallat, spenat och rädisor växa på våren när det inte är så varmt. Fortsätt sedan säsongen med bönor, tomater, gurka och majs som behöver värme.
– Och när man har skördat det kan man få en skörd till med de mer hårdföra växterna.
Det betyder att man kan ta ut två, tre skördar på samma odlingsjord. Går det inte vid de första försöken, acceptera att vi alla odlar under skilda förhållanden vad gäller både klimat och jord. Prova dig fram, föreslår Karin.
– Det är olika vad man lyckas med. Börja odla enkla grönsaker, till exempel sallat och spenat, det som du och familjen verkligen äter.
Allteftersom breddar du din gröna palett.
– Varje år testar man något nytt. Det är det bästa sättet att lära sig.
Täckodling
Säsongerna i vårt avlånga land skiljer sig åt. Samtidigt skapar det milda klimatet nya möjligheter. Det som förr inte gick att odla i zon 5 och 6, till exempel bönor, fungerar numera tack vare att frosten kommer senare på hösten. Men det instabila vädret kan också ställa till det på olika sätt. Det kan bli smällkallt på våren, väldigt varmt på sommaren eller extremt mycket regn på hösten, vilket givetvis påverkar våra odlingar.
– Om man tittar på de senaste tio åren har det varje år varit någon typ av väderrekord. All intensivodling och att försöka förlänga säsongen – det är en viss chansning med det, säger Karin Jansson
Även om du besöker din odlingslott mer sällan och bara hinner vattna en gång i veckan kan du intensivodla. Täckodling är tipset, det vill säga att du täcker jorden runt plantorna med gräsklipp. Då håller sig marken fuktig och klarar sig längre. Det förhindrar även förekomsten av ogräs.
Någon gång under sommaren lämnar många av oss vår plätt och åker iväg på semester.
– Jag brukar själv kunna åka ifrån min odling i två veckor om jag täcker den ordentligt. Det är inte optimalt, men det är möjligt, säger Karin.
Balkongen
Håll ut hela säsongen, manar hon.
– Det kan tyckas banalt. Men om det är någonting jag ser på koloniområden, så är det att folk är väldigt entusiastiska på våren men kanske inte tar vara på det man odlar.
Är stadsodling eller en pallkrage i största laget för dig? Tänk i än mindre skala. Balkongen räcker gott och väl. En låda eller två kan bli din gröna lycka.
– Man kan så tätt med sallatssorter, spenat, rädisor, rucola och sådant. Det räcker med någon kvadratmeter så har man grönt till familjen.
Intensivodling – några råd:
+ Gör kvadratiska rutor i din pallkrage. En pallkrage är ofta 120 centimeter lång, 80 centimeter bred och 20 centimeter djup. Det blir sex 40×40 centimeter stora rutor. Ställ två pallkragar ovanpå varandra, fyll med täckbark i botten, därefter jord.
+ Så tätare än rekommendationerna på fröpåsen. Då minskar du också risken för att ogräs ska växa.
+ Vissa rutor har bara en planta med till exempel tomat, majs eller liknande. De med två plantor kan innehålla gurka och stora sallatshuvuden som isbergssallat.
+ Sallat, kålrabbi och mangold – här fungerar fyra plantor per ruta. Lök, rödbeta och spenat – nio plantor. Morot och rädisa – 16 plantor.
+ Tänk på att vissa köksväxter som squash behöver större odlingsytor än det här.
Källa: Karin Jansson
Fördjupning:
+ Du kan i likhet med kinesisk tradition intensivodla på en upphöjd bädd. Det ger dig större svängrum, men ställer större krav.
+ Vanligtvis höstsår intensivodlare för att skörda om våren.
+ Gör du uppehåll i landet, mylla med hönsgödsel eller lucernpellets.
+ Robusta ettåriga sallatsväxter – som vintersallat och vinterportlak – självsår sig och fungerar som perenna grönsaker.
+ Ta för vana att gröngödsla på din lott. Gröngödsla är att odla med växter som kan förbättra jordstrukturen, öka mullhalten och tillföra växtnäring.
Källa: Karin Jansson
Litteratur:
Två odlingsklassiker
+ ”How to grow more vegetables” av John Jeavons gavs ut 1974 och har sedan dess kommit ut flera nya upplagor.
+ ”Square foot gardening” (1981) av Mel Bartholomew finns fortfarande tillgänglig. En svensk översättning ”Odla i kvadrat: så, odla och skörda på små land” publicerades i nyutgåva 1992 och kan finnas på antikvariat eller bibliotek.
