Det regnar och blåser på Tjörn. Det har det gjort ännu mer än vanligt denna vinter, i synnerhet veckorna innan mitt besök i mitten av februari.

– Jag upptäckte en ny sjö på vägen hit, säger Joakim Wenner skämtsamt när vi träffas över en lunch på Egnahemsfabriken i Svanvik, på Tjörns östra sida. 
Joakim Wenner är trädgårdsmästare och en av de drivande bakom projektet

Omställning Tjörn tillsammans med sin sambo Anna Sonesson, även hon trädgårdsmästare, och journalisten Emilie Cederquist. Några dagar efter vårt möte ska de hålla i ett omställningscafé om vatten som resurs och hur man på

Tjörn jobbar med att hantera framtidens ovissa väderförhållanden. Ett ämne som blivit högaktuellt i och med den varma vintern och det kraftiga regnandet.

– De senaste åren har vi verkligen fått känna av både torkan och vattenbristen här. Bara de senaste veckorna har vi haft extremt höga nivåer och översvämningar, säger Emilie Cederquist.

Omställningscaféerna, som de kommer att hålla en gång i månaden under hela året, är en av tre delar i det omställningsprojekt som de har fått medel på 705 000 kronor från EU:s jordbruksfond genom Leader Södra Bohuslän för att driva. De andra delarna är en kurs i att odla för självhushållning som Joakim och Anna håller i och en reportageserie om inspirerande personer på Tjörn som Emilie skriver. Genom de här olika delarna hoppas de både på att nå ut till nya personer som inte varit engagerade i omställningsfrågor tidigare men också att få engamenget hos de som redan är intresserade att växa.

– Vi vill att föreningen ska vara ett paraply där flera olika initativ kan samlas och att vi kan para ihop personer som vill jobba med samma saker, säger Emilie Cederquist.

Klimatångest

Själv säger hon att hon har haft klimatångest i väldigt många år, men att det som för tio sedan bara kändes hopplöst har utvecklats till en känsla av att vilja göra någonting konkret och att därefter få fler att vilja haka på. Hon är själv uppvuxen på Tjörn men har bott på lite andra platser innan hon bestämde sig för att flytta tillbaka och skaffa en gård. Joakim är inflyttad Tjörnbo, även han har tänkt på klimatfrågor under en lång tid men har inte varit aktiv i omställningsrörelsen tidigare.

– För mig handlar det om att jag vill jobba med saker som har en positiv inverkan på världen på många olika plan. Jag tycker det är en fråga om moral, säger han.

De träffades genom att Emilie gick en självhushållningscirkel som Joakim höll i och började diskutera om de kunde göra någonting konkret ihop.

– Vi märkte att det finns ett stort engagemang här, folk som verkligen vill göra något, så då funderade vi på hur vi kan påbörja en organisation som kan samordna och lyfta alla de här initiativen som redan finns, säger Emilie Cederquist.

I augusti förra året upptäckte de att det fanns EU-medel som de kunde söka, men det brann i knutarna, ansökan behövde vara inskickad inom två veckor.

Men det gick vägen vilket gör att de nu har en stabil grund att stå på och möjlighet att boka föreläsare från olika delar av landet, om några veckor kommer till exempel Stefan Sundström till ön för att prata om kompostmetoden bokashi.

Stödstruktur

Emilie, Joakim och Anna är dock långt ifrån ensamma om att jobba med omställnings- och miljöfrågor på Tjörn, faktum är att det bara de senaste åren har startat ett flertal spännande projekt.

– Det är ju en fördel på Tjörn att det redan händer så mycket. Rekoringen till exempel har på mindre än ett år fått ett enormt genomslag. Det är över 1 000 medlemmar där och en väldigt härlig mötesplats. Eller Egnahemsfabriken där vi sitter nu, säger Emilie Cederquist.

Egnahemsfabriken är ett initiativ startat av bland andra arkitekterna Erik Berg och Tinna Harling. Projektet är tänkt att fungera som en stödstruktur för de som vill bygga sitt eget hus eller hjälpa andra att bygga ett hus.

Målsättningen är att öppna upp fler vägar till att få en egen bostad. Strax innan min lunch med Emilie och Joakim träffar jag Erik och Tinna i ett intilliggande hus som precis som det andra har byggts av personer som velat engagera sig i Egnahemsfabriken.

– Jag kom in i det här med självbyggeri som en politisk verksamhet när jag var aktiv i Ung Vänster, berättar Erik Berg och fortsätter:

– Jag tyckte det var frustrerande att vi hade maktstrukturer som gjorde att de som kunde prata fick mycket kredd och de som hade praktisk kunskap försvann ur organisationen, pratandet premierades.

Erik Berg bestämde sig för att skapa en arena där de som besatt mer praktiska kunskaper kunde få plats, det ledde till något som han kallar för byggbrigader – en möjlighet för människor från olika bakgrunder att ses och bygga tillsammans helt enkelt. För några år sedan flyttade han till Tjörn, men redan innan dess hade han lärt känna Tinna Harling som tidigare varit anställd på Tjörns kommun och jobbat med flera olika integrationsprojekt.

Göra saker tillsammans

Under den stora flyktingvågen hösten 2015 läste de båda en artikel av arkitekten Anders Nyquist som föreslog att man skulle starta självbyggeri för flyktingar för att på så sätt både erbjuda dem en meningsfull sysselsättning och skapa en snabbare integrering. Den idén blev startskottet för Egnahemsfabriken som från början enbart var tänkt att vända sig till nyanlända.

Ganska snart insåg de dock att det inte bara var dessa utan även många ungdomar som hade svårt att ta sig in på bostadsmarknaden, dessutom fanns det många äldre som skulle vilja flytta till mindre hus. Under våren 2018 startades Egnahemsfabriken genom ett samarbete mellan civilsamhället, näringslivet och Tjörns kommun.

– Vi utgår hela tiden från platsen, människors ekonomi och deras drömmar. Istället för att vi ritar och bygger åt någon så lånar vi ut vår kunskap så att personen kan skapa sitt eget hus, förklarar Tinna Harling.

I dagsläget har fabriken gett upphov till tio olika ”strukturer”, fem av dem är avsedda för boende men här har även skapats andra typer av byggnader, till exempel ett växthus och en falafelvagn.

– Vi har fått jobba med mycket små medel och väldigt enkla förutsättningar. Men det har också varit befriande. Ur den första idén har det sedan vuxit fram andra saker, odlingen här utanför var till exempel inte planerad från början. Men när människor gör saker ihop blir det annat än vad man hade väntat sig, säger Erik Berg.

Även Tinna Harling trycker på vikten av att människor träffas och gör saker tillsammans.

– Det viktigaste för att jobba med svåra frågor är att göra det ihop. Jag tror att vi genom lokalt samarbete även kan lösa svåra globala frågor, men man kan inte lösa någonting om man inte ses, säger hon.

Ingen ny idé

Tanken med Egnahemsfabriken är inte bara att skapa en mötesplats och fler bostäder på Tjörn utan också att inspirera till projekt på andra håll i landet och de ser redan hur flera kommuner testar liknande saker.

Idén med egnahemshus som byggs gemensamt är dock långtifrån ny. Faktum är att det var på just detta sätt som de stora egnahemsområdena växte fram under första halvan av 1900-talet. Att den här idén nu upplevs som nydanande säger kanske något om utvecklingen sedan dess.

– Under en lång tid tog staten ett stort ansvar för bostadsfrågan. Men efter miljonprogrammet så backade både staten och arkitekterna. Tidigare var arkitekterna med och drev byggprojekten i mycket högre utsträckning, men i dag är det framförallt byggbolagen som styr vad som ska byggas, säger Tinna Harling.

App för återbruk

Med vid bordet sitter också programmeraren Åsa Isacsson som håller på att utveckla en återbruksapp som Egnahemsfabriken ska kunna använda sig av. Tanken är att man i appen ska kunna lägga ut om man har material över som man vill dela med sig av, men man ska också kunna lägga ut en förfrågan om man söker en viss typ av material.

Appen är utvecklad specifikt för Tjörn och Orust, i samarbete med Orusts kretsloppsakademi, men samma koncept skulle kunna användas även på andra platser menar Åsa Isacsson.

– Jag tror verkligen på att testa specifika saker i lokala sammanhang så att vi kan lära oss från varandra. Förutsättningarna på olika platser är förstås olika men vi kan ändå se och dra lärdom av andras misstag. Därför har jag också gjort min programmeringskod öppen för alla så att andra kan utveckla den och göra den bättre, säger hon.

Blandning av boendeformer

Det har ännu inte börjat regna, men regnet hänger i luften, när jag några timmar tidigare träffar Tinna Harling utanför en ICA-butik vid det närliggande samhället Höviksnäs. Innan vi beger oss till Egnahemsfabriken tar hon med mig på en guidad visning i Tångeröds Ekoby, där både hon och Erik Berg också haft ett finger med i spelet.

Projektet har initierats av arkitektbyrån Inobi – som Erik jobbar för och vars arkitekter Kajsa Brosché och Fanny Sernhede har ritat husen – tillsammans med Karl-Ers Utveckling. Tinna Harling är bland annat ansvarig för odlingslotterna som finns i anslutning till husen.

– I början var det en del som motsatte sig att det skulle byggas flerbostadshus här, men just blandningen av villor och småskaliga hus med lägenheter i olika upplåtelseformer tror jag är det som gör området så bra. Sen hade också Tjörns kommun en jättebra medborgardialog där man landade i det förslag som ska byggas nu och därefter har det inte varit några problem alls, berättar Tinna Harling medan hon guidar mig runt i området.

Trots att det är februari och grådaskigt är det lätt att föreställa sig hur det kan se ut här en varm sommardag med utsikt över viken.

Tre hus med bostadsrätter är klara, på området kommer det även att tillkomma radhus och hyresrätter. De sista etapperna byggs av byggbolaget Jemmett och allt kommer att stå klart i slutet av 2021.

Elbilspool

På Tångeröds ekobys hemsida skriver de: ”Vår version av ’ekoby’ är inte den man brukar prata om i gängse mening.”

– En ekoby i vanlig mening ligger kanske på landet. Ofta är det enskilda hus medan det här är lägenheter i en tätort. Men just att det är det tycker jag också gör det spännande, säger Tinna Harling.

Men även om den här ekobyn skiljer sig en del finns det förstås också många saker den har gemensamt med andra ekobyar. Husen är till exempel byggda i massivträ som ger ett lågt klimatavtryck, systemen för ventilation är väl genomtänkta och på taken sitter solceller. Dessutom finns det gemensamma odlingar i området och det kommer även att startas en elbilspool som är öppen både för de boende i husen men även för andra.

– Alla val som gjorts har gjorts med tanke på att det ska vara så hållbart som möjligt. Från färgval till att man valt att inte ha glasväggar i duschen eftersom det ger ett mindre ekologiskt fotavtryck, berättar Tinna Harling.

"Nära naturen"

I mitten av byn finns en förskola och det kommer även att byggas ett aktivitetshus, något som Tinna tycker känns väldigt viktigt.

– En ekoby, modern eller traditionell, måste ha saker att samlas kring. Så gemensamhetshuset och odlingarna är så viktiga! Man kan inte bara ha bostäder för då blir det inte socialt, säger hon.

Hon berättar också att det är väldigt blandade åldrar på de som flyttat in i de nybyggda husen, från 18 till 82 år, och att ungefär hälften kommer från Tjörn medan andra har flyttat långt just för att kunna bo på det här viset.

I en av lägenheterna bor Leah Allén tillsammans med sin dotter. Så fort man kommer in i lägenheten slås man av takhöjden på runt fyra meter som gör att den känns väldigt stor och rymlig trots att den bara är på 53 kvadratmeter, plus ett sovloft.

– Direkt när vi såg annonsen för lägenheten så kände vi: här är den! Man har en känsla när man går här inne att man är väldigt nära naturen, som att man är ute fast man är inne. Dessutom är det otroligt bra luft, säger Leah Allén som tidigare har haft en sommarstuga i närheten.

Handlingskraftig anda

Hur kommer det sig då att lilla Tjörn med bara runt 16 000 invånare har lyckats skapa så många projekt kring miljö och hållbarhet? Jag ställer frågan till Emilie Cederquist från Omställning Tjörn under vår lunch på Egnahemsfabriken.

– Dels tror jag att Tjörn har en viss typ av anda, folk är väldigt handlingskraftiga här. Läget, med cirka en timme in till Göteborg, har också gjort att det är attraktivt att flytta hit. En hel del av de som är engagerade är inflyttade. Men sen tror jag också att det är viktigt att det är en ö, att man har det här begränsade området att verka inom. Det ser man även på vår grannö Orust som har kommit mycket längre än oss.

Billströmska folkhögskolan, som ligger på mitten av ön, har också varit viktig i och med att både flera av lärarna och eleverna där är väldigt engagerade inom omställning.

– Historiskt har Billströmska varit ett nav för Tjörn. De har också en lång historik av vegetarisk matlagning och mjölksyrning som de vill fortsätta utveckla framåt, säger Emilie Cederquist.

Hur framtiden för Omställning Tjörn kommer att se ut, efter att EU-projektet har tagit slut, är än så länge oklart men både Emilie Cederquist och Joakim Wenner är övertygade om att det kommer att fortsätta i någon form.

– Sammanhanget och nätverket är det viktigaste som vi måste hålla kvar vid. Vi försöker ge en grogrund för idéer. Sen får vi se vad som växer upp ur den myllan, säger Joakim Wenner.