Det handlar om att rädda mänskligheten, säger EU-kommissionen som i skuggan av virusspridning och flyktingkris nu lanserar sin klimatlag om nollutsläpp om 30 år. Inte tillräckligt, tycker kritikerna.
Svenska klimataktivisten Greta Thunberg fanns på plats både hos EU-kommissionen och i EU-parlamentet när den omtalade klimatlagen lades fram under onsdagen.
Och hon är inte nöjd.
– När huset brinner så väntar man inte några år till innan man börjar släcka. Ändå är det vad kommissionen föreslår i dag. När EU lägger fram sin klimatlag om nollutsläpp år 2050 så är det ett indirekt sätt att ge upp, talar Thunberg inför EU-parlamentets miljöutskott.
Föga förvånande får hon dock mothugg från EU-kommissionen.
– Vår inställning är lite annorlunda. Vi är mer optimistiska än vad hon är om nya tekniker. Hon tror inte att vi kommer att lyckas. Vi tror det, säger klimatansvarige förste viceordföranden Frans Timmermans på en presskonferens.
"Bra första steg"
Kommissionens klimatlag aviserades redan i december och snitslar banan mot nollutsläpp år 2050 – något som samtliga EU-länder utom Polen redan sagt ja till.
Lagen innehåller inte särskilt många detaljer utan är framför allt en ramlag som beskriver hur målsättningen ska granskas och uppdateras under kommande år.
– Generellt så är det ett bra första steg, att vi nu har ett förslag till klimatlag på EU-nivå. Det behöver världen, och EU behöver visa ledarskap. Men vi tycker inte att det är tillräckligt ambitiöst, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) till TT.
Hon vill gärna att lagen tydligt slår fast att alla medlemsländer måste vara klimatneutrala år 2050. I förslaget står det att medlemsländerna ska nå målet kollektivt.
Å andra sidan tycker Frans Timmermans att det betyder att alla måste gå lika långt.
– Kollektiv ansträngning betyder att alla medlemsländer åtar sig att vara klimatneutrala år 2050, säger klimatkommissionären i Bryssel.
Klart i höst?
Lagen ska nu behandlas i vanlig ordning av både EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet. Parlamentet har som plan att enas om sin linje i september, medan ministerrådet hoppas göra likadant i oktober. I så fall finns en viss möjlighet – om än liten – att få hela klimatlagen på plats i lagom tid till årets stora internationella klimatmöte, COP 26, som hålls i skotska Glasgow i november.
Fram till dess behöver EU samtidigt fundera på hur man ska uppdatera sina redan fastslagna utsläppsmål till 2030. En rad medlemsländer, däribland Sverige, trycker på för ett så snabbt beslut som möjligt. EU-kommissionen anser dock att man av rent utredningsmässiga skäl inte kan göra det förrän i september.
Frans Timmermans försöker både vara optimist och allvarlig på samma gång.
Klimatlagen handlar inte om att rädda planeten, säger han.
Bara mänskligheten.
– Om vi är till för mycket besvär så kommer planeten att göra sig av med oss på samma sätt som andra arter förr i världen. Det här handlar om att rädda mänskligheten. Det handlar om att skapa rätt förhållanden så att mänskligheten kan leva i balans med sin naturliga miljö, säger Timmermans i Bryssel.
EU:s klimatlag
EU-kommissionens förslag till klimatlag sätter upp ett bindande mål om att EU kollektivt ska vara klimatneutralt år 2050. I övrigt består lagen främst av regler för hur utsläppsminskningarna ska granskas och uppdateras fram till dess.
För EU:s utsläppsmål till 2030 lovar kommissionen att uppdatera sin målsättning så fort som en konsekvensanalys är klar. Senast i juni nästa år väntar sedan konkreta förslag om vilka åtgärder som måste vidtas för att klara de uppdaterade målen.
Från och med september 2023 – och därefter vart femte år – ska kommissionen utvärdera vilka åtgärder som är i linje med målsättningen för år 2050, både nationellt och för EU som helhet. Kommissionen kommer att kunna rekommendera medlemsländer att vidta åtgärder och kunna utkräva förklaringar om inte det sker.
