– Idag är det förbjudet att plocka en orkidé men det är tillåtet att avverka hundra hektar där den här orkidén växer. Lagarna måste ändras och för det krävs politisk vilja, sa Rebecka Le Moine på ett riksdagsseminarium om skogen i slutet av februari.

Hon är inte ensam om kritiken. Som LFT nyligen rapporterade om, riktade 70 organisationer och 30 forskare nyligen stark kritik mot svensk skogspolitik i ett gemensamt upprop.

De hänvisar bland annat till EU:s habitatdirektiv där det rapporteras om att hela 14 av 15 skogliga naturtyper har ogynnsam bevarandestatus i Sverige. Sämst är situationen i södra Sverige. Under de senaste 20 åren har cirka 55 000 hektar nyckelbiotoper avverkats i Sverige.

Ett aktuellt exempel är avverkningen av nyckelbiotoper, skyddsvärd skog med viktiga naturarter, och skogar som var planerade för att bilda reservat vid sjön Risten i Åtvidaberg, Östergötland.

– Det är obegripligt att Skogsstyrelsen inte stoppat dessa avverkningar i registrerade nyckelbiotoper. Ännu mer obegripligt är Länsstyrelsens agerande. Med tanke på att endast 2,4 procent av den produktiva skogsmarken är skyddad i Östergötland är det närmast skandalöst att myndigheten inte stoppat avverkningarna av dessa unika skogar, sa biologen Erland Lindblad från Naturskyddsföreningen Kronoberg i ett pressmeddelande.

Biologisk mångfald

Enligt konventionen om biologisk mångfald ska Sverige bevara 17 procent av alla representativa naturtyper. Men Sverige når inte den siffran, och är ännu längre från att nå det svenska målet på 20 procent.

Förlusten av livsmiljöer anses vara en bidragande orsak till att drygt 1 800 växt- och djurarter som finns i skogen är rödlistade, det vill säga nära hotade eller hotade, i landet idag.

1958 var största delen av skog i Sverige gammal skog. Men efter det tog avverkningen fart och idag avverkas totalt ungefär 85 miljoner kubikmeter skog i Sverige varje år, enligt Svea skog.

Under 2019 fick videon där Greta Thunberg och forskaren George Monbiot pratar om träd som en naturlig klimatlösning stor spridning. Trädet beskrivs i videon som ”en magisk maskin som suger upp koldioxid ur luften och kostar väldigt lite och bygger upp sig själv”.

Skogsbrukets potential

Skogsforskaren Stig-Olof Holm, vid Umeå universitet, håller med om den beskrivningen och pekar på hur avverkningen av träd i Sverige bidrar till klimatförändringarnas acceleration.

Utsläppen från skogssektorn är cirka 82 miljoner ton koldioxid per år (2018), en siffra som kan jämföras med de cirka 53 miljoner ton som Sverige släpper ut totalt från övriga sektorer under ett år.

– Men de här siffrorna kommer inte med i Naturvårdsverkets statistik, eftersom skogen växer snabbare än det som avverkas. Det visar hur missvisande enbart nationell rapportering av utsläppen blir när klimatproblemet är globalt. Det döljer den enorma potential Sverige har att minska utsläppen genom ett ändrat skogsbruk.

Det finns flera faktorer som gör att siffran blir så hög. Dels frigörs stora mängder koldioxid från hyggen när skogen huggs ned. Men de absolut största mängderna frigörs genom tillverkningen av papper, biodrivmedel, kartong, samt genom förbränning av biobränsle i värmeverken.

Bara pappersindustrin släpper enligt Stig-Olof Holm ut cirka 33 miljoner ton koldioxid per år, vilket kan jämföras med trafiksektorns utsläpp på ungefär 15 miljoner ton per år.

– Det beror bland annat på att förbränningen av svartlut som sker när pappersmassa tillverkas, bildar stora koldioxidutsläpp som går ut i atmosfären från pappersfabrikernas skorsstenar.

Monokulturer

”För varje avverkat träd planterar vi två nya”, löd budskapet i en av de stora svenska skogsbolagens reklamkampanjer under förra året. Efter att träden avverkats planteras det monokulturer på kalhygget, som enligt skogsbolagen ska betala tillbaka för de utsläpp som kalhygget orsakade.

Problemet är bara att det tar minst 50 år för de nya träden att ”betala tillbaka” de utsläpp som orsakats, menar Stig-Olof Holm.

– Enligt FN:s klimatpanel måste utsläppen halveras inom tio år för att vi inte ska överskrida 1,5 graders målet. Skog som avverkas nu växer tillbaka och återtar kolet först om 50–100 år, då är det för sent. Om vi minskade avverkningen, i första hand gallringen av små träd, skulle vi få en fantastisk potential att minska utsläppen.

Krävs en reform

För att få ett hållbart skogsbruk i Sverige krävs en stor reform, enligt Stig-Olof Holm. Vi behöver få tillbaka blandskog, istället för de stora monokulturer av gran och tall som breder ut sig idag.

– När stormen Gudrun fällde 75 miljoner kubikmeter skog på ett dygn var det som föll den äldre granplantagen, medan skyddade områden med blandskog i stor utsträckning stod kvar.

Dessutom är risken för rötangrepp och bränder mindre i blandskog.

– Kan vi återbeskoga med vanlig gammeldags bondeskog och inte de här plantagen som brett ut sig över framförallt i Norrland sedan 50-talet, kommer vi att få fler ekosystemtjänster, mer bevarande av biologisk mångfald och mer bete för älg till exempel.

En annan viktig åtgärd är att återväta de våtmarker som dikats ur för att användas för skogsbruk och jordbruk – något som inte bara skulle minska koldioxidutsläppen från våtmarker utan också säkra mot bränder, menar Stig-Olof Holm.

Enligt en rapport från Jordbruksverket släpper utdikade våtmarker ut nästan lika mycket växthusgaser som hela personbilstrafiken, från dikad skog cirka sex miljoner ton koldioxid, från dikad jordbruksmark cirka fyra miljoner ton.

Behövs politiska insatser

Rent tekniskt och ekonomiskt skulle det inte vara svårt att få ned utsläppen från skogssektorn, menar Stig-Olof Holm. Det finns andra sätt att tillverka papper än genom att använda flis från skogen. I Tyskland har man börjat använda halm till exempel och i Indien och Kina används rester från jordbruket.

Han menar också att det är en myt att skogen har så stor betydelse för Sverige ekonomi och sysselsättning.

– På mindre orter kan skogsnäringen ha betydelse för ekonomin, men inte för Sverige i sin helhet.

Tillsammans med bland annat forskaren Sten B Nilsson har han räknat ut att endast omkring två procent av statens skatteintäkter kommer ifrån skogsnäringen – en siffra som dock inte inkluderar skatt på aktievinster.

Och enligt statistik från SCB är ungefär 60 000 personer direkt sysselsatta inom skogssektorn, det vill säga cirka 1,5 procent av de totalt sysselsatta i Sverige.

– Det behövs politiska insatser och ett internationellt samarbete som gör en reform möjlig. Den viktiga frågan är hur vi bidrar till biologisk mångfald, klimatförbättringar och andra skogliga ekosystemtjänster. För det krävs en stor utbildningsinsats om verkligheten i den svenska skogen, skogsbruket och skogsindustrin.