Lavskrikans rätt att få finnas i skogen har väckt debatt under senare år och ett pågående rättsfall handlar om artskyddsförordningen och skogsägarens rätt att avverka skog med häckande lavskrika. Just den problematiken adresseras inte i den aktuella studien, men författarna menar att den kan bidra till att skogarna kan brukas på ett sådant sätt att lavskrikan påverkas mindre.

– Ofta känns det som om det är stort fokus på slutavverkning. Det är minst lika viktigt hur vi sköter den växande skogen för att bibehålla biologisk mångfald, säger Sönke Eggers, forskare på SLU, i ett pressmeddelande.

Boet plundras

Under sin häckning är lavskrikans största problem annars att andra fåglar plundrar deras bon, och i 90 procent av fallen är nötskrikan ansvarig.
Lavskrikan är dock mycket mer anpassad till kyla och häckar i skogar i norra Sverige. Den klarar av att häcka tidigt på våren när temperaturen fortfarande kan vara 30 minusgrader och vid så kalla temperaturer är nötskrikan beroende av fågelmatning och håller sig nära bebyggelse.

– Det gör att hotet mot lavskrikan är större närmare hus. Därför behöver lavskrikan tätare skogar för att kunna häcka framgångsrikt nära bebyggelse, men längre bort från hus, häckar de mer framgångsrikt i öppnare skogspartier med ett varmare mikroklimat där solen hjälper till att värma äggen och ungarna, berättar Julian Klein, doktorand på SLU och huvudförfattare till artikeln som publicerats i tidskriften Ecology & Evolution.

Närhet till hus avgörande

Forskarna kombinerade en modell för skogens täthet med data från många års fältstudier av lavskrikor och såg att lavskrikor lyckades bättre med häckningen i skogar med en tätare undervegetation 15–80 meter runt boet om boet låg nära ett hus. Om lavskrikorna däremot häckade längre bort från ett hus gick häckningen bättre om det var mer öppet 15–80 meter runt boet.

Vad som räknades som ”nära ett hus” var beroende på klimatet då nötskrikan klarade sig längre bort från bebyggelsen när det var varmare.

– Det behövs mer forskning om det, särskilt med tanke på hur klimatförändringarna kommer att påverka nötskrikans vinteröverlevnad, säger forskaren Michael Griesser.

Men trots att alla frågor inte är besvarade så tycker forskarna att studien kan användas som underlag för skogsägare som vill gynna lavskrikan vid gallring.

– Det handlar om att skapa bra förutsättningar i landskapet. Det är ju inte säkert att lavskrikor sedan använder just den yta man lämnar, säger Julian Klein.