Konflikten mellan två grupper samer i Tärnabytrakten har pågått i decennier. I dag säger tingsrätten i sin dom i det unika fallet att båda parter har lika rätt att bedriva renskötsel i området.
Det så kallade Vapstensmålet bottnar i en av staten framtvingad flyttning av samer. Men den handlar också om konflikter familjer emellan, konflikter som aldrig lagt sig.
Nu säger Lycksele tingsrätt, enkelt uttryckt, att de båda parterna måste verka sida vid sida. Båda grupperna samer har gemensamt rätt att bedriva renskötsel.
Tvingades söderut
Tvisten bottnar i tvångsförflyttningarna av Karesuandosamer på 1920- och 30-talen. Till Tärnabytrakten kom ett par nordsamiska familjer och etablerade sig där. I trakten fanns därmed både sydsamer, som bedrivit renskötsel i området i flera generationer, och nordsamer som mot sin vilja tvingats lämna sina ursprungliga marker.
Ur detta växte en konflikt som ledde till att en grupp sydsamer för tre år sedan stämde nordsamerna. Sydsamerna ville få tillbaka rätten till renskötsel, en rätt som nordsamerna ensamma fick på 1970-talet i samband med en ny rennäringslag.
– Som jag ser det, utan att vara expert, handlar det om statens felaktiga agerande men också personliga relationer i ett litet samhälle. Det har blivit låsta positioner, sade Marie Enoksson, kommunikatör vid Sametinget, för TT i går.
Olagliga regler
Frågan är om positionerna går att rubba i och med Lycksele tingsrätts dom som alltså säger att rätten till renskötsel kan innehas av flera parter samtidigt.
Tingsrätten finner inget stöd för att nordsamerna ska fråntas sin rätt. Men, fortsätter tingsrätten, sydsamerna har en renskötselrätt som genom släktskap kan knytas till samebyns marker. Nordsamerna har dock inte låtit sydsamerna få ingå i samebyn. Tingsrätten kommer fram till att de regler samebyn, det vill säga nordsamerna, satt upp vad gäller medlemskap strider mot lagen. Med andra ord: de nuvarande medlemmarna i samebyn har inte rätt att utestänga sydsamer.
Tingsrätten skriver också att det är klarlagt att nordsamerna på andra sätt under 1970- och 80-talen ”brustit i seriositet” i samebyns verksamhet när de bland med helikopter låtit skingra andras renar och inte följt regler för renskiljning och kalvmärkning.
Fakta: Bakgrund till fallet
För att få bedriva rennäring krävs medlemskap i en sameby.
En sameby är en form av ekonomisk förening. Den har ett bestämt landområde inom vilket den får bedriva renskötsel.
Vapsten fjällsameby har sina åretruntmarker i Storumans kommun.
Kärande i Vapstensmålet var föreningen Vapstens Lappby och dess medlemmar (sydsamer). Svarande är Vapstens sameby (nordsamer).
Med stämningsansökan ville föreningen återfå rätten till att bedriva rennäring.
Enligt medlemmarna i Vapstens Lappby har deras förfäder varit verksamma i området sedan i vart fall tidigt 1800-tal.
Enligt stämningsansökan fick de från norr inflyttade samerna aldrig formell rätt att vara verksamma i Vapsten.
Enligt stämningsansökan var också den registrering som gjordes på 1970-talet en följd av felaktig hantering av lantbruksnämnden.
Källor: Stämningsansökan i Lycksele tingsrätts mål T329-17, sametinget.se
